smygblockering

utestängande av en persons inlägg från ett forum på internet eller från ett socialt medium utan att personen direkt märker det. Det är ett sätt att neutralisera icke önskvärda deltagare utan att behöva gå i diskussion med dem. Den smygblockerade personen kan fortfarande logga in på sitt konto, men det han eller hon skriver visas inte för andra. Den som är smygblockerad kan läsa vad andra skriver i forumet, men personens inlägg och kommentarer visas bara för honom eller henne själv. Smygblockering har i olika former använts vid moderering i sociala forum sedan 1980‑talet. Det kallas också för to ghost [somebody]. Det etiska i smygblockering har ifrågasatts. – 2018 använde USA:s president Donald Trump termen shadowbanning om sökmotorers och sociala mediers påstådda döljande eller nedrankning av Trumpvänlig information. – På engelska: shadow banning eller shadowbanning.

[sociala medier] [10 september 2018]

Watch

  1. Facebook WatchFacebooks tjänst för videopublicering. Den lanserades 2017 i USA och internationellt i augusti 2018. Watch påminner om YouTube, eftersom användare kan publicera sina egna videor på tjänsten. Men det visas också inspelade serier som spelats in exklusivt för Watch. Facebook har också knutit tjänsten till sitt sociala nätverk, så att vänner på olika platser kan titta på samma inslag samtidigt och kommentera. Tjänsten finansieras med reklam. Videoskapare som uppfyller vissa krav på inslagens längd och antal tittare får en andel av reklamintäkterna. – Se facebook.com/watch;
  2. – se smart klocka och Apple Watch.

[smarta klockor] [sociala nätverk] [videopublicering] [2 september 2018]

unban

– to unban – att avblockera, häva blockad – att låta någon som har varit blockerad från en diskussionsgrupp, chattgrupp eller annat socialt medium vara med igen. – Se också ban.

[sociala medier] [ändrad 20 juni 2018]

ban

– to ban – att blockera, stänga av, utesluta – att ta ifrån någon möjligheten att vara med i ett diskussionsforum, chattgrupp eller annat socialt medium. – Se också unban.

[sociala medier] [20 juni 2018]

Upphovsrättsdirektivet

EU-direktiv om upphovsrätt på nätet, kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. En slutgiltig utformning blev resultatet av en överenskommelse mellan representanter för Europaparlamentet och ministerrådet den 13 februari 2019. Förslaget godkändes av Europaparlamentet i en omröstning den 26 mars 2019 och slutligen av ministerrådet den 15 april. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om påstått intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Men flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 (som senare blev artikel 17) som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av en länkande webbadress, URL) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken, eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, som senare blev artikel 15, tillägget 2 a.) Man får alltså publicera en länk till text, bild eller video som man vill att andra ska läsa respektive titta på, men man får inte utan tillstånd visa i sociala medier vad som finns på länken. – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (länk) den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebar inte att direktivet var antaget av EU: därefter följde förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 misslyckades ministerrådet och Europaparlamentet att komma överens, men de kom överens om en definitiv utformning i februari 2019, och det var den som Europaparlamentet röstade igenom den 26 mars 2019, därefter ministerrådet den 15 april. Det återstår för EU:s medlemsländer var för sig att omsätta direktivet i lag. – Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018).

[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 15 april 2019]

Santa Clara-principerna

(the Santa Clara principles on transparency and accountability in content moderation) – tre principer för moderering av diskussionsforum, formulerade i maj 2018 vid en konferens i Washington DC efter förslag vid en tidigare konferens i Santa Clara, Kalifornien. De tre principerna är:

  1. Antal (numbers) – företag som driver sociala nätverk eller andra diskussionsforum bör offentligt redovisa hur många inlägg de tar bort och hur många konton de stänger av, samt anledningarna;
  2. Delgivning (notice) – skyldighet att meddela den vars inlägg har tagits bort, eller vars konto har stängts av, att det har skett och varför det har skett;
  3. Omprövning (appeal) – den som har blivit avstängd eller fått ett inlägg borttaget ska ha rätt att få beslutet omprövat.

– Se denna länk. – Bakom Santa Clara-principerna står bland annat Electronic frontier foundation (EFF), Center for democracy and technology (cdt.org) och medborgarrättsorganisationen American civil liberties union (ACLU, aclunc.org). (Santa Clara-principerna har tidigare också kallats för the Santa Clarita principles.)

[diskussioner] [12 maj 2018]

Mastodon

Mastodonten som är Mastodons maskot.

ett nätverk för mikrobloggar, skrivet i öppen källkod och med decentraliserad uppbyggnad. Nätverket består av servrar, och vem som vill kan i princip lägga en ny Mastodon‑server till nätverket. Men servrarna kommunicerar med varandra. Det påminner om hur e‑post fungerar. Som medlem är man knuten till en av servrarna i nätverket, men man kan kommunicera med alla andra medlemmar. Meddelandena, motsvarigheten till tweets i Twitter, kallas för toots. De kan ha upp till 500 tecken. Medlemmarna har stora möjligheter att styra hur deras tootar ska publiceras: om de ska nå alla i Mastodon-nätverket, alla på den server som användaren tillhör eller bara en mindre grupp. Varje server kan ha egna regler för moderering. – Mastodon utvecklades av Eugen Rochko (länk) och öppnades i oktober 2016. I slutet av 2017 hade Mastodon en miljon medlemmar. Missnöjet med Facebooks hantering av personuppgifter i samband med Cambridge Analytica-skandalen har lett till ökat intresse för Mastodon. – Se joinmastodon.org.

[sociala medier] [ändrad 14 januari 2019]