en standard för trådlöst nätverk (wi-fi) som kom efter 802.11g och som i praktiken ger en kapacitet på högst 150 megabit per sekund. Det är lika snabbt som med en ethernet-kabel. Standarden blev officiell i slutet av 2009, men produkter baserade på den preliminära standarden (draft 802.11n) hade då funnits att köpa sedan 2007. 802.11n använder MIMO och andra förbättringar jämfört med 802.11g, vilket i teorin kan ge en bandbredd på 600 megabit per sekund. – Se IEEE:s webbsidor (länk). – Sedan oktober 2018 kallas denna standard för Wi‑Fi 4 (se denna länk).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]
en tidigare föreslagen variant av standarden för trådlösa nätverk, 802.11, för spontana nätverk – så kallad mesh-arkitektur. – Se IEEE (från 2011). Den föreslagna standarden är överspelad, eftersom 2012 års utgåva av 802.11‑specifikationen (länk) omfattar mesh.
[aldrig realiserat] [standarder] [wi-fi] [ändrad 15 mars 2018]
variant av wi-fi-standarden 802.11 för japanska förhållanden. – Se IEEE:s webbsidor (från 2001).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 11 januari 2020]
en standard för resurshantering i trådlösa nätverk av typ 802.11. – Se IEEE:s webbsidor.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 7 september 2018]
en variant av standarden för trådlösa nätverk, 802.11 avsedd att användas för röstsamtal från fordon i rörelse. Alltså med handover som i mobiltelefoni, men med 802.11-teknik. Se IEEE:s webbsidor (från 2008, men standarden är fortfarande aktuell).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 19 oktober 2020]
en familj av standarder för trådlösa nätverk, fastställda av IEEE. 802.11 är den tekniska standarden bakom wi-fi. – Det finns bland annat 802.11, 802.11a, 802.11b, 802.11g till slutet av alfabetet. Alla 802.11-specifikationer använder ethernet för att förebygga kollisioner i nätet. Alla anslutna datorer måste ha ett trådlöst nätverkskort och en antenn (sedan länge inbyggt i alla persondatorer, smarta mobiler och surfplattor), och så behövs en basstation. Räckvidden brukar vara några tiotal meter. Flera basstationer kan länkas samman (se mesh) så att samma trådlösa nät får täckning i ett stort område. Under 2001 och 2002 fick trådlösa nät baserade på 802.11b stor spridning. De blev ett alternativ till 3g-mobiltelefoni när det gäller att erbjuda tillgång till snabb trådlös datakommunikation på kontor, i hem och på offentliga platser. 802.11 utan bokstav var en föregångare till 802.11b. De två specifikationerna var kompatibla, men 802.11b och följande versioner är snabbare. Eftersom 802.11 i originalversion inte finns längre används siffrorna i stället som ett samlingsnamn för hela 802.11-familjen.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 24 april 2022]
en specifikation för trådlösa nätverk som möjliggjorde snabbare dataöverföring än föregångaren 802.11b. Proodukter baserade på 802.11a togs i bruk under 2002. – 802.11a sände på frekvenser mellan fem och sex gigahertz, och klarar i praktisk drift att sända upp till 24 megabit i sekunden. Teoretiskt kunde man sända med upp till 54 megabit per sekund. – 802.11a ingår i en familj av specifikationer för trådlösa nät – se 802.11.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]
den första mer spridda tekniska specifikationen för trådlösa nät. – 802.11b lanserades 1999. Det var den första basen för wi‑fi-märkningen, senare överflyglad av 802.11a och senare versioner. 802.11b sände på frekvensen 2,4 gigahertz, och klarade att sända upp till 11 megabit i sekunden. 802.11b ingick i en familj av specifikationer för trådlösa nätverk. Närmast var det en vidareutveckling av 802.11 utan bokstav. De två specifikationerna var kompatibla.
[standarder] [versioner] [wi-fi] [ändrad 12 september 2018]