bandbredd

(bandwidth)överföringskapacitet, datatakt – en elektronisk kommunikationsförbindelses för­måga att överföra datamängder per tidsenhet. Mäts i datakommunika­tion i bit per sekund, bps. Hög bandbredd ger möjlig­het till dataöverföring i hög takt (rate). – Ordet bandbredd är hämtat från radioteknik, där det syftar på det kontinuerliga band av frekvenser runt den centrala frekvensen som en radiosändning tar i anspråk. Runt den centrala frekvensen, till exempel 96,2 megahertzFM, måste radiosändningen nämligen ha ostörd tillgång till så kallade sidoband (högre och lägre sidoband) av näraliggande frekvenser. (Det är en omöjlighet att sända på bara 96,2 megahertz – eller någon annan frekvens.) Ju högre ljudkvalitet man vill ha på radiosändningen, desto bredare band behövs. Andra radiosignaler på näraliggande frekvenser skulle försämra radiosignalens kvalitet. Man kan därför inte tilldela radiostationer frekvenser som ligger alltför nära varandra. – Nätverkstekniken har tagit över termen och uppkallat resultatet (hög datatakt) efter förutsättningen (hög bandbredd). Därav termen bredband. – Hastighet används ofta i samma betydelse, men det är tekniskt missvisande. Signalerna kommer i princip fram lika fort på en ”snabb” som på en ”långsam” förbindelse. Skillnaden är hur många bit som kommer fram per sekund. (Du vill ha en lastbil, inte en Porsche, om du ska köra ett flyttlass.) – Se också bredband. – Bandvidd är en direktförsvenskning som inte är den etable­rade fack­termen.

[elektronisk kommunikation] [ändrad 14 maj 2020]

Dagens ord: 2017-11-02