– förkortning för mobile ad hoc network – mobilt adhocnät, mobilt spontant nätverk – ett annat ord för trådlöst meshnätverk. – För adhocnät, se spontant nätverk.
[förkortningar på M] [trådlöst] [ändrad 12 juli 2017]
Ord och uttryck i it-branschen
– förkortning för mobile ad hoc network – mobilt adhocnät, mobilt spontant nätverk – ett annat ord för trådlöst meshnätverk. – För adhocnät, se spontant nätverk.
[förkortningar på M] [trådlöst] [ändrad 12 juli 2017]
användning av någon annans trådlösa nätverk utan lov. (Kan lätt förhindras av ägaren genom att nätverket skyddas med lösenord.) Kallas också för bredbandssnyltning och snålsurfning. – Se också fraudband, neighbornet, wardriving och wi‑fi squatter.
[it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]
variant av wi-fi-standarden 802.11 för japanska förhållanden. – Se IEEE:s webbsidor (från 2001).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 11 januari 2020]
(wireless personal area network, WPAN) – trådlöst nätverk som följer med en enskild person genom att det är knutet till en mobiltelefon eller handhållen dator. Sådana nät är till för att snabbt möjliggöra datakommunikation med andra liknande apparater och med tillbehör som skrivare. Mest känt är Bluetooth.
[nätverk] [trådlöst] [ändrad 9 november 2018]
en standard för resurshantering i trådlösa nätverk av typ 802.11. – Se IEEE:s webbsidor.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 7 september 2018]
sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]
IEEE:s löpande översyn av 802.11-standarden (wi-fi). – Se IEEE:s webbsidor.
[wi-fi] [ändrad 8 november 2019]
en experimentell teknik för trådlös dataöverföring med ljud mellan mobiltelefoner (akustisk NFC.) – Tekniken har utvecklats av Microsoft Research. Den är tänkt att användas som ett slags NFC, alltså för dataöverföring mellan två mobiltelefoner som hålls intill varandra. Telefonernas inbyggda högtalare och mikrofon används. Datatakten är 2,4 kilobit per sekund, vilket anses tillräckligt för till exempel betalningar. För att minska störningar används en teknik som heter Jamsecure, som innebär att den mottagande telefonen avsiktligt skickar ut en störande signal, som den sedan själv kan filtrera bort. – Dhwani beskrivs i en artikel från 2013, se här. – Namnet: Dhwani, på sanskrit dhvani, betyder ljud, melodi, åska. – Se också Chirp†.
[experimentell teknik] [ljud och bild] [trådlöst] [ändrad 10 november 2018]