en webbläsare som minskar antalet annonser som visas, och som blockerar spårare. – Brave har utvecklats under ledning av Brendan Eich (länk), som tidigare grundade Mozilla, och släpptes som beta i januari 2016. – Se brave.com.
[webbläsare] [ändrad 22 augusti 2019]
(browser engine) – en uppsättning program som utför det viktigaste arbetet i en webbläsare, alltså att hämta material från webben och bearbeta det så att det kan visas på bildskärm (eller spelas upp i högtalare). Vad som inte ingår i webbläsarmotorn är det grafiska användargränssnittet och tillbehör som bokmärken/favoriter. – En känd webbläsarmotor är Gecko.
[webbläsare] [ändrad 20 januari 2016]
(URL poisoning) – metod att hålla hålla reda på besökare på en webbplats – ett alternativ till kakor (cookies): besökare tilldelas en unik URL (webbadress) för varje sida de besöker på webbplatsen. Det är sidans vanliga URL med ett tillägg som särskiljer besökarna. – För webbläsaren är det ingen praktisk skillnad mellan den egentliga URL:en och URL:en med tillägget: den hämtar samma sida i båda fallen. Men när besökaren går från den första sidan till nästa på webbplatsen får webbservern automatiskt URL:en till den sida som besökaren senast har besökt, inklusive tillägget. Det går därför att kartlägga vilka sidor som varje enskild besökare tittar på. Eftersom den ”förgiftade” URL:en också kan sparas i webbläsarens bokmärken / favoriter och i historiefilen (för automatisk URL‑ifyllning) kan webbservern känna igen besökaren även vid senare besök – förutsatt att hon använder samma dator och samma webbläsare. – Syftet med förgiftade URL:er är samma som med kakor, men eftersom besökaren inte kan blockera förgiftade URL:er anses det etiskt tvivelaktigt. (Jämför också med DNS‑förgiftning, som är något helt annat.)
[kartläggning] [marknadsföring] [webbläsare] [ändrad 24 augusti 2018]
– i den tekniska dokumentationen av webben:
- – program och dokumentation som överensstämmer med webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s specifikationer för webbläsare och liknande;
- – varje program som hämtar och återger material på webben för användare (se också webbklient).
– Läs också om agenter.
[mjukvara] [webben] [ändrad 19 juni 2020]
(third-party cookie) – kaka (cookie) som kommer från en annan webbplats än den som placerar kakan i besökarens webbläsare. – Till exempel kan webbplatsen storforetaget.se (första part) lägga ut en kaka från besoksstatistik.se (tredje part). Den kakan kan då läsas av andra webbplatser som också samarbetar med besoksstatistik.se, eller direkt av besoksstatistik.se, ifall användaren besöker den webbplatsen. – Syftet med tredjepartskakor är oftast att sammanställa statistik om besökarnas surfvanor eller att skaffa underlag för riktad reklam. Detta är relativt harmlöst, men mottagaren av en tredjepartskakor har sällan någon nytta av dem. Många webbläsare ger därför användaren möjlighet att blockera tredjepartskakor utan att samtidigt blockera förstapartskakor. (Andra part är användaren.) – Tredjepartskakor räknas i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) som personuppgifter. De får därför inte placeras ut utan uttryckligt medgivande av besökaren. De ledande utvecklarna av webbläsare har i början av 2020‑talet börjat blockera möjligheten att placera ut tredjepartskakor. – Läs också om datarenrum (data clean rooms).
[kakor] [kartläggning] [marknadsföring] [ändrad 11 januari 2022]
(extension) – program som tillför funktioner till ett annat program. Oftast, men inte enbart, till webbläsare. – Skillnaden mellan ett tillägg och ett insticksprogram är att ett tillägg inte går att köra fristående från det program som det hör ihop med. – Tillägg och insticksprogram kallas tillsammans på engelska för add-ons. – Se också add-in.
[mjukvara] [webbläsare] [ändrad 3 augusti 2021]