minidator

  1. – en äldre datortyp för flera samtidiga användare. De var mindre än stordatorer och fick därför epitetet ”mini”. – En mini­dator var stor som ett rejält kylskåp, och hade förr dumma terminaler anslutna, på 1990‑talet ersatta av vanliga person­datorer för terminalemulering. – Minidatorer slog igenom runt 1960 som ett billigare och be­händigare alternativ till stordatorer. Pionjär var Digital† med PDP†‑serien, senare med VAX†. – Runt 1960 kostade en minidator 100 000 dollar mot en miljon dollar för en stordator. Minidatorerna ledde till att forskare och studenter började använda datorer inter­aktivt. För första gången kunde de sitta vid en bildskärm och mata in instruktioner och data från tangent­bordet i stället för att lämna in jobben på hålkort och vänta på en utskrift av resultatet. – Mini­datorer har ersatts av person­datorer i nät med servrar, men de användes länge för att styra och över­vaka industriella processer. Det sista företag som framgångsrikt sålde och marknadsförde mini­datorer var IBM med numera nerlagda AS/400†;
  2. – se minibärbar.

[it-historia] [minidatorer] [persondatorer] [ändrad 24 september 2018]