eller telefax – överföring av avbilder av dokument genom telefonnätet; faxapparat, faxmaskin – apparat som används för att sända och ta emot faxade dokument. – Originaldokumentet matas in eller läggs i avsändarens fax som skannar det och omvandlar den skannade bilden till en serie elektriska signaler som sänds över telenätet till den mottagande faxen, som upprepar proceduren i omvänd ordning och matar ut en papperskopia av dokumentet. (Det finns också tjänster som levererar faxade dokument genom e-post som bildfiler.) Både text och bild kan faxas: allt behandlas som bilder. Bildkvaliteten på utskriften blir inte hög. – Faxen hade sin storhetstid på 1970-, 1980– och 1990-talen. E-post har tagit över i de flesta sammanhang. – Den första faxen (electric printing) patenterades redan på 1840-talet av skotten Alexander Bain (1811—1877). Den skulle använda telegrafnätets ledningar, men var i praktiken oanvändbar. Flera andra typer av fax togs i bruk sedan dess, men den första faxen av modern typ anses vara den som Xerox presenterade 1964. Först efter det blev fax ett vanligt inslag i kontorsmiljöer. De första faxarna använde ett speciellt faxpapper, men senare modeller använder vanligt kopiatorpapper. Faxen lever kvar, bland annat därför att faxade kopior av underskrivna dokument anses giltiga i USA, medan motsvarande dokument som skickats med e-post inte är giltiga. – Ordet fax är kort för faksimil (engelska facsimile).
[elektronisk kommunikation] [23 september 2019]
Multiple virtual storage – operativsystemet till IBM:s stordatorer. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då föregångaren OS/360 lanserades. Runt 2000 bytte MVS namn till OS/390†. Något senare bytte det namn till z/OS.
[förkortningar på M] [namnbyte] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 18 oktober 2014]
ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvudperson i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman” och om Elbot.
[it-historia] [kuriosa] [mjukvarurobotar] [psykologi][språkteknik] [ändrad 29 juni 2021]
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]
Beginners all-purpose symbolic instruction code – ett lättlärt programspråk, utvecklat 1964 av John Kemeny (1926—1992) och Thomas Kurtz (1928). Det används sällan eller aldrig i professionella sammanhang, men det finns i många utföranden för hobbyprogrammerare och för utbildning. – Microsofts programspråk Visual Basic bygger på Basic.
[förkortningar på B] [hobby] [programspråk] [ändrad 9 augusti 2017]
(