eller telefax – överföring av avbilder av dokument genom telefonnätet; faxapparat, faxmaskin – apparat som används för att sända och ta emot faxade dokument. – Originaldokumentet matas in eller läggs i avsändarens fax som skannar det och omvandlar den skannade bilden till en serie elektriska signaler som sänds över telenätet till den mottagande faxen, som upprepar proceduren i omvänd ordning och matar ut en papperskopia av dokumentet. (Det finns också tjänster som levererar faxade dokument genom e-post som bildfiler.) Både text och bild kan faxas: allt behandlas som bilder. Bildkvaliteten på utskriften blir inte hög. – Faxen hade sin storhetstid på 1970-, 1980– och 1990-talen. E-post har tagit över i de flesta sammanhang. – Den första faxen (electric printing) patenterades redan på 1840-talet av skotten Alexander Bain (1811—1877). Den skulle använda telegrafnätets ledningar, men var i praktiken oanvändbar. Flera andra typer av fax togs i bruk sedan dess, men den första faxen av modern typ anses vara den som Xerox presenterade 1964. Först efter det blev fax ett vanligt inslag i kontorsmiljöer. De första faxarna använde ett speciellt faxpapper, men senare modeller använder vanligt kopiatorpapper. Faxen lever kvar, bland annat därför att faxade kopior av underskrivna dokument anses giltiga i USA, medan motsvarande dokument som skickats med e-post inte är giltiga. – Ordet fax är kort för faksimil (engelska facsimile).
[elektronisk kommunikation] [23 september 2019]
Multiple virtual storage – operativsystemet till IBM:s stordatorer. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då föregångaren OS/360 lanserades. Runt 2000 bytte MVS namn till OS/390†. Något senare bytte det namn till z/OS.
[förkortningar på M] [namnbyte] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 18 oktober 2014]
ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvudperson i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.
[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 15 april 2022]
(1964) – amerikansk programmerare – skrev 1993 den första grafiska webbläsaren Mosaic† tillsammans med Marc Andreessen. Han har sedan dess varit rätt anonym. – Läs mer i Wikipedia och i Internet hall of fame (länk).
[eric bina] [personer] [ändrad 26 oktober 2020]
Beginners all-purpose symbolic instruction code – ett lättlärt programspråk, utvecklat 1964 av John Kemeny (1926—1992) och Thomas Kurtz (1928). Det används sällan eller aldrig i professionella sammanhang, men det finns i många utföranden för hobbyprogrammerare och för utbildning. – Microsofts programspråk Visual Basic bygger på Basic.
[förkortningar på B] [hobby] [programspråk] [ändrad 9 augusti 2017]