fax

eller telefax – överföring av avbilder av dokument genom telefonnätet; faxapparat, faxmaskin – apparat som används för att sända och ta emot faxade dokument. – Originaldokumentet matas in eller läggs i avsändarens fax som skannar det och omvandlar den skannade bilden till en serie elektriska signaler som sänds över telenätet till den mottagande faxen, som upprepar proceduren i omvänd ordning och matar ut en papperskopia av dokumentet. (Det finns också tjänster som levererar faxade dokument genom e-post som bildfiler.) Både text och bild kan faxas: allt behandlas som bilder. Bildkvaliteten på utskriften blir inte hög. – Faxen hade sin storhetstid på 1970-, 1980– och 1990-talen. E-post har tagit över i de flesta sammanhang. – Den första faxen (electric printing) patenterades redan på 1840-talet av skotten Alexander Bain (1811—1877). Den skulle använda telegrafnätets ledningar, men var i praktiken oanvändbar. Flera andra typer av fax togs i bruk sedan dess, men den första faxen av modern typ anses vara den som Xerox presenterade 1964. Först efter det blev fax ett vanligt inslag i kontorsmiljöer. De första faxarna använde ett speciellt faxpapper, men senare modeller använder vanligt kopiatorpapper. Faxen lever kvar, bland annat därför att faxade kopior av underskrivna dokument anses giltiga i USA, medan motsvarande dokument som skickats med e-post inte är giltiga. – Ordet fax är kort för faksimil (engelska facsimile).

[elektronisk kommunikation] [23 september 2019]

Eliza

ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 19641966 av Joseph Weizen­baum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.

[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 15 april 2022]