Turing, Alan

Alan Turing.
Alan Turing.

engelsk matematiker och datorpionjär (19121954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som själv­­mord. (Att det var själv­­mord ifråga­­sattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Stor­britanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han er­kände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På jul­afton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är upp­kallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges (länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Synda­fall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB (länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.

[alan turing] [datorpionjärer] [datorvetenskap] [it-historia] [matematik och logik] [ändrad 6 augusti 2022]

Colossus

en dator som byggdes i Storbritannien under andra världskriget för att forcera Nazitysklands kryptering. – Eftersom Colossus var hemligstämplad i decennier efter kriget har den varit nästan okänd. Det var den första helt elektroniska datorn med radiorör. Den kunde inte lagra program i minnet (se von Neumann‑arkitektur), utan den programmerades med strömbrytare och sladdar med propp, som en gammal telefonväxel. – Colossus byggdes för ett enda ändamål, nämligen att räkna ut vilka inställningar som tyska armén, dag för dag, använde i krypteringsapparaten Lorenz SZ42, som britterna kallade ”Tunny”. (Lorenz SZ42 är en annan dekrypterings­apparat än både Enigma och G‑skrivaren.) – Colossus konstruerades 1943 på tio månader av teleingenjören Tom Flowers† i Bletchley Park. Colossus hade 1 000 radiorör och kunde behandla 5 000 tecken i sekunden. Tecknen lästes in från en pappers­remsa. Under 1943—1945 byggdes tio exemplar av Colossus, men de flesta förstördes grundligt efter kriget på order av Winston Churchill. Två var i drift i största hemlig­het till slutet av 1950‑talet, sedan för­­stördes också de. – En kopia av Colossus byggdes i början av 2000‑talet, efter att hemlig­­stämp­larna hade hävts (se här), och den forcerade meddelanden av tysk 1940‑talsmodell lika snabbt som en modern dator. Att programmera den för andra uppgifter var där­emot svårt och om­ständligt. – Läs mer om Colossus här eller i Jack Copelands (länk) bok Colossus från 2006 (länk). – Läs också om WITCH†.

[historiska datorer] [it-historia] [kryptering] [ändrad 23 april 2018]