Gödelpriset

the Gödel Prize – årligt pris för enastående artiklar i ämnet teoretisk datorveten­skap. Det är uppkallat efter logikern Kurt Gödel. Priset har delats ut sedan 1993. Bakom priset står ACM och European as­so­ci­a­tion for theoretical computer science, EATCS (eatcs.org). I priset ingår 5 000 dollar. – Kurt Gödels insats för datorvetenskapen var dels att hans ofullständighetssats inspirerade Alan Turing till artikeln om Turingmaskinen, dels att han var först med att formulera problemet P=NP.) – Se denna webbsida.

[datorvetenskap] [utmärkelser] [ändrad 6 juni 2017]

Turing Phone

en nerlagd smart mobil som ut­veck­lades för att ha extra hög säker­het. De första exemplaren levererades i april 2016; tillverkningen upphörde definitivt i februari 2017. – Turing Phone hade inbyggd kryp­te­ring och ett system för att spara kryp­te­ra­de filer på andra telefoner på ett spårbart sätt. Filerna kunde alltså räddas även om man förlorar telefonen. Telefonen saknade de vanliga kon­takt­er­na för hör­lurar och ladd­ning. Däremot hade den en fingeravtrycksläsare. Höljet var gjort av liquid­morphium, en så kallad flytande metall (se också Liquid­metal), och det var vattentätt. Telefonen hade också en speciell form­givning. Operativsystemet var Sailfish. – Den var uppkallad efter Alan Turing. – Utvecklare var före­taget Turing Robotic Industries, TRI, i Kali­for­nien. TRI hade tagit över Nokias och Microsofts fabrik och utvecklingscenter i Salo i Finland. – Hösten 2016 tillkännagav TRI en extrem ny smart mobil, Cadenza, och beskrev en senare planerad Monolith Chaconne. – TRI ansökte i februari 2018 om att försättas i konkurs. I augusti 2018 meddelade TRI att det utvecklade HubblePhone, en avancerad mobiltelefon med dubbla bildskärmar, varav den ena är monterad så att den kan vridas i alla riktningar – se hubblephone.com (stängd, arkiverad). Den skulle enligt förhandsuppgifter släppas år 2020 och kosta 2 750 dollar. – Se turingphone.com (inte uppdaterad sedan 2017 – arkiverad). 

[it-säkerhet] [mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 2 juli 2019]

Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection)Ada Lovelaces påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelli­gens. – Ada Lovelace skrev: Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing, som disku­te­rade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan över­raska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]

Bletchley Park

platsen där britterna under andra världs­kriget knäckte tyskarnas kryptering. – Alan Turing arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus. Bletchley Park är ett gods några tiotal kilo­meter norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchleypark.org.uk. – 2018 invigdes National college of cybersecurity, en gymnasieutbild­ning i kryptologi, på Bletchley Park – se qufaro.uk.

[för- och bihistoria] [kryptering] [platser] [utbildningar] [ändrad 1 oktober 2018]

A M Turing Award

Turingpriset – en av it-världens finaste utmärkelser. Priset är uppkallat efter Alan Turing. Det delas ut årligen av ACM för ”viktiga och beständiga insatser för data­tekniken”. Priset är sedan 2014 en miljon dollar, tidigare 250 000 dollar. –Se ACM:s webb­sidor. –Fler utmärkelser.

artificiell intelligens

(artificial intelligence, ofta förkortat AI; även: maskinintelligens) – program som efterliknar mänskligt beteende och tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det eller utveckla något likvärdigt eller bättre. Det finns två huvudriktningar:

  • – Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens, och anser att det går att skriva datorprogram som i någon bemärkelse är likvärdiga med människor som löser samma uppgift. – Se computational theory of mind och computational theory of thought;
  • – Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI‑program som användbara redskap.

– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:

  • Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en män­ni­­ska med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
  • Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet skriver sina egna algoritmer och förbättrar dem. An­vänd­a­ren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det ger användbara resultat. Datorns fördel är att den snabbt kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.

– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑program är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cellautomater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskininlärning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning. – Ett vanligt underförstått kriterium på artificiell intelligens är att AI‑program ska lösa uppgifter på ett sådant sätt att även en sakkunnig mänsklig bedömare inte förstår hur det går till. Att en dator gör omfattande och komplexa matematiska beräkningar mycket snabbt räknas inte som AI. Se Lovelacetest. – Den första som diskuterade artificiell intelligens som en verklig möjighet var Alan Turing, se också Turingtest och Lovelacetest. – Läs också om Partnership on AI.

[ai] [ändrad 11 april 2019]