Gödelpriset

the Gödel Prize – årligt pris för enastående artiklar i ämnet teoretisk datorveten­skap. Det är uppkallat efter logikern Kurt Gödel. Priset har delats ut sedan 1993. Bakom priset står ACM och European as­so­ci­a­tion for theoretical computer science, EATCS (eatcs.org). I priset ingår 5 000 dollar. – Kurt Gödels insats för datorvetenskapen var dels att hans ofullständighetssats inspirerade Alan Turing till artikeln om Turingmaskinen, dels att han var först med att formulera problemet P=NP.) – Se denna webbsida.

[datorvetenskap] [utmärkelser] [ändrad 6 juni 2017]

Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’’s objection) –– Ada Lovelaces påstå­ende att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelli­gens. –– Ada Lovelace skrev: ””Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”.” –– Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg använd­ningar av datorer som gick mycket längre än enbart matematiska beräkningar. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing, som disku­te­rade det i sin artikel ”Computing machinery and intelligence” (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begräns­ningar som datorer, och att inte heller människor kan ”skapa något verkligt eget”. Turing hävdade också att även datorer kan över­raska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i princip ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – –Som alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 12 juni 2017]

Bletchley Park

platsen där britterna under andra världs­kriget knäckte tyskarnas kryp­te­ring. –– Alan Turing arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus. – Bletchley Park är ett gods några tiotal kilo­meter norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchley­park.org.uk. – 2018 invigs College of national security, en gymnasie­utbild­ning i kryptologi, på Bletchley Park.

A M Turing Award

Turingpriset –– en av it-världens finaste utmärkelser. Priset är uppkallat efter Alan Turing. Det delas ut årligen av ACM för ”viktiga och beständiga insatser för data­tekniken”. Priset är sedan 2014 en miljon dollar, tidigare 250 000 dollar. ––Se ACM:s webb­sidor. ––Fler utmärkelser.

artificiell intelligens

(artificial intelligence, ofta förkortat AI; även: maskinintelligens) – program som efterliknar mänskligt beteende och tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det. Det finns två huvud­­rikt­ningar:

  • – Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens, och anser att det går att skriva datorprogram som i någon bemärkelse är likvärdiga med människor som löser samma uppgift. – Se computational theory of mind och computational theory of thought;
  • – Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI‑program som användbara redskap.–

– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:

  • Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en män­ni­­ska med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
  • Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet skriver sina egna algoritmer och förbättrar dem. An­vänd­a­ren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det ger användbara resultat. Datorns fördel är att den snabbt kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.

– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑program är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cell­auto­mater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskininlärning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning. – Ett vanligt underförstått kriterium på artificiell intelligens är att AI‑program ska lösa uppgifter på ett sådant sätt att även en sakkunnig mänsklig bedömare inte förstår hur det går till. Att en dator gör omfattande och komplexa matematiska beräkningar mycket snabbt räknas inte som AI. Se Lovelacetest. – Den första som diskuterade artificiell intelligens som en verklig möjighet var Alan Turing, se också Turingtest. – Läs också om Partnership on AI.

[ai] [ändrad 7 februari 2018]

omega

  1. Omega – det operativsystem som Google använder internt för sina tjänster, som sökmotorn och Gmail. Det ersatte 2013 operativsystemet Borg. – Det finns också ett utförande som Google har släppt med öppen källkod, Kubernetes. – Läs mer i denna artikel från Google (länk) och i denna artikel från ACM (länk);
  2. Porträtt av Veronica Becher.
    Verónica Becher.

    – i matematik: sannolikheten för att ett datorprogram avslutas inom ändlig tid, uttryckt som ett tal mellan noll och ett. – Talet definierades av den argentisk-amerikanska matematikern Gregory Chaitin (länk), då på IBM. Det kallas också för Chaitins konstant. – Omega är definitionsmässigt ett icke beräkningsbart tal. Definitionen av talet bygger på datorpionjären Alan Turings uppsats från 1936 om stopproblemet. Chaitin de­fi­ni­e­rade omega redan på 1960‑talet, men såg det länge som en rent teoretisk skapelse. Senare har den argentinska matematikern Verónica Becher (länk) visat att talet är användbart i andra matematiska sammanhang;

  3. – se Omega2 (en enkortsdator).

[datorvetenskap] [enkortsdatorer] [matematik] [operativsystem] [ändrad 27 oktober 2017]