Shannon, Claude

Claude Shannon.

amerikansk matematiker (1916—2001). – Shannon skapade 1948 informationsteorin med sin skrift ”A mathematical theory of communication” (länk). I den skriften lade han den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mot­tagare utan att för­lora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tids­enhet. Man kan också säga att han mate­matiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informa­tions­­över­föring: teorin gör ingen skillnad mellan menings­fulla och menings­lösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en menings­lös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänke­sätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems (länk). – Claude Shannon blev doktor i mate­matik vid MIT 1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev pro­fessor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teo­re­tiska övre gränsen för hur mycket information som kan över­föras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapa­ci­teten över Shannon­gränsen, utan det krävs att man ­ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, kom­pri­mera signalen med inexakt komprimering. Då kan man sken­bart komma över Shannon­gränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.

[claude shannon] [elektronisk kommunikation] [personer] [ändrad 18 november 2017]

Wiener, Norbert

(18941964) – mannen bakom termen cyber­netik. – Norbert Wiener var ma­te­ma­tisk forskare på MIT. Under andra världskriget stu­de­ra­de han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog parallel­ler mellan männi­skor och tekniska system. Resul­tatet blev boken Cybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948 (Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cyber­netik till en modeveten­­skap. – I boken The Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör; han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.

[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 30 juni 2020]

Gapminder

en svensk stiftelse som sprider information om global utveckling med hjälp av grafisk presentation av statistiska data. – Gapminder sålde 2007 programmet Trendalyzer till Google. Stiftelsen grundades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling (1948-2017). Programmet Trendalyzer utvecklades av Ola Rosling, men blev känt genom Hans Roslings föredrag. – Se gapminder.org.

[grafik] [statistik] [ändrad 6 november 2017]

Turing, Alan

Alan Turing.
Alan Turing.

engelsk matematiker och datorpionjär (19121954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som själv­­mord. (Att det var själv­­mord ifråga­­sattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Stor­britanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han er­kände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På jul­afton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är upp­kallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges (länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Synda­fall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB (länk). – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar.

[alan turing] [datorpionjärer] [datorvetenskap] [it-historia] [matematik och logik] [ändrad 27 september 2020]

cybernetik

studiet av styrsystem i maskiner, människor och levande varelser, sär­skilt kommu­nika­tion och återkoppling. – Cybernetik är nära besläktat med system­­teori och informations­teori samt datorvetenskap. Ordet används numera sällan som benämning på en vetenskaplig disciplin. – Benämningen cybernetik i denna betydelse infördes 1948 av Norbert Wiener, och den har gett oss kort­f­ormen cyber. Den franska vetenskapsmannen André Marie Ampère (1775—1836, se Wikipedia) myntade ordet redan 1831, men då i be­tydelsen vetenskapen om politisk ledning av människor. – Enligt vetenskapshistorikern David A Mindell (länk) var det som Wiener döpte till cybernetik en sammanställning av kunskaper och erfarenheter som redan var kända och tillämpade av praktiker – se hans bok Between human and machine från 2002 (länk). – Ordet cybernetik kommer av grekiska kybernetes – styr­man.

[cyber] [datorvetenskap] [ändrad 18 april 2020]

Kurzweil, Ray

Porträtt av densamme.
Ray Kurzweil.

Raymond Kurzweil (1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typ­snitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda upp­fann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurz­weil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines (1990), The age of spiritual machines (1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med dator­tekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.

[ai] [hälsa] [musik] [personer] [ray kurzweil] [tillgängligt] [ändrad 1 december 2o17]

Gibson, William

(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bok Neuromancer (1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace – se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle – se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.

[konst och litteratur] [william gibson] [ändrad 4 juli 2019]

von Neumann-arkitektur

den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940-talet. – von Neumann-arkitektur innebär att data och program lagras i samma minne – sammanhanget avgör vad som är vad. Arki­tek­turen är upp­kallad efter mate­ma­tikern John von Neumann†, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämp­ade von Neumann‑arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine† (SSEM) från 1948 och ameri­kan­ska IAS machine† från 1952, som blev mönsterbildande. – von Neumann kände till Alan Turings† idéer, men han ville göra ett dator­system som var mindre intellektuellt krävande för program­merarna. Prin­ciperna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac (länk) från 1945 (se Edvac†). – John von Neumann delade in datorn i fyra huvud­­delar, nämligen (med moderna termer) pro­cessor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages† analysmaskin, som ritades hundra år tidigare (men aldrig förverkligades). Mer specifikt för von Neumann‑arkitekturen är att den:

  • – har ett gemensamt minne för program­instruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat känne­tecken för von Neumann‑arkitekturen är:
  • – att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verk­ställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.

– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ”von Neumann‑flaskhalsen”, den sek­ven­ti­ella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvard­arkitekturen. John von Neumann insåg för­delarna med parallell data­behandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genom­föra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller flerkärniga processorer. Principen om gemen­samt minne har också ifråga­­satts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. – Efter­­som von Neumann‑arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som för­ändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjlig­heten.

[datorer] [it-historia] [ändrad 23 september 2021]