Kategori: artificiell intelligens

bakåtpropageringsnätverk

den mest kända typen av artificiella neuronnät. – Ett sådant nätverk justeras under inlärningsfasen genom att avvikelsen från det önskade resul­tat­et används för att ändra inställningarna inuti nätverket. Avvikelserna ”propageras tillbaka” (propagate back) genom nätverket och påverkar de ursprungliga inställningarna. Detta upprepas tills resultatet blir rätt. (Propagering i denna betydelse är ett ovanligt, men dock förekommande svenskt ord, se SAOB.)

[ai] [ändrad 21 maj 2022]

Bard

  1. – en AI-baserad dialogrobot från Google. – Bard uppges kunna föra vettiga samtal om många olika ämnen med människor. Den presenterades i februari 2023, och var då tillgänglig bara för utvalda specialister. Bard är baserad på språkmodellen LaMDA. Bard konkurrerar med andra dialogrobotar som ChatGPT. – Se Googles blogg. – Läs också om PaLM;
  2. – BARD – förkortning för braille and audio reading down­load.

[förkortningar på B] [generativ AI] [generativt språk] [tillgängligt] [ändrad 7 februari 2023]

Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection) – Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. – Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelligens. Ada Lovelace skrev: ”Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel för att komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskute­rade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]