DIKW

Data, information, knowledge, wisdom – data, information, kunskap, vishet – en vanlig hierarkisk uppdelning av vetandet. Det sägs då att vishet bygger på kunskap, kunskap bygger på information och information bygger i sin tur på data. Man talar om DIKW‑pyramiden. Den hierarkiska indelningen, i olika varianter, har diskuterats sedan mitten av 1900‑talet, och har inte nödvändigtvis med it att göra.

[data] [filosofi] [förkortningar på D] [3 februari 2021]

kunskap

  1. – inom it ofta: kompetens, erfarenheter och rutiner som finns i en organisation. Den finns till stor del i medarbetarnas huvuden. Man säger också att kunskapen ”sitter i väggarna”. – Kunskap i den betydelsen kan vara svår eller omöjlig att fästa på papper eller att beskriva som regler i ett datorprogram. Det kan också vara mer besvär än vad det är värt. Samtidigt är sådan kunskap ofta nödvändig för att organisationen ska fungera smidigt. Problem kan ju uppstå när nyckelpersoner slutar eller går i pension. Det har funnits och finns många system för att fånga och beskriva kunskap i denna betydelse, till exempel expertsystem. Målet är att digitalisera kunskapen på ett sådant sätt att den blir sökbar och tillgänglig i naturligt språk;
  2. – systematisering av begreppsdefinitioner, som i den semantiska webben;
  3. – även: sådant som användare helst bör ha i huvudet, som lösenord – se till exempel kunskapsfaktor.

Kunskap i filosofisk och pedagogisk betydelse är ett vidare begrepp. – På engelska: knowledge. – Läs också om DIKW.

[arbetsliv] [filosofi] [ändrad 8 februari 2021]

hedonisk

som ger njutning, nöje, tillfredsställelse, status. – Ordet hedonisk brukar ställas i kontrast mot utilistisk (ibland: utilitär) – enbart inriktad på praktisk nytta. – En hedonisk produkt är en produkt som människor vill ha för att den tilltalar deras smak eller ger dem prestige, inte främst för att de har praktisk nytta av den (något enklare och billigare skulle i det avseendet gå lika bra). Typexempel: lyxbilar. – Hedonisk prissättning är prissättning som påverkas av kundernas upplevelse av produkten, inte bara av tillverkningskostnader och den rena nyttan. – På engelska: hedonic. – Skilj mellan hedonisk och hedonistisk (njutningslysten)hedonism är filosofin att det viktigaste i livet är njutning. På motsvarande sätt bör man skilja mellan utilistisk och utilitarianistisk. Utilitarianism är filosofin att det bästa och rätta valet är det som är bäst för så många människor som möjligt.

[filosofi] [marknadsföring] [produkter] [språktips] [ändrad 20 september 2018]

deterministisk

om datorprogram: som ger exakt samma resultat varje gång programmet körs, förutsatt att indata är identiska. Rena matematiska beräkningar är deterministiska (12+3 blir alltid 15), men sökningarGoogle är inte deterministiska. (Som indata räknas då sökorden.) – På engelska: deterministic. – Determinism är den filosofiska åskådningen att allt som händer är förutbestämt, betingat av vad som har hänt tidigare.

[datorvetenskap] [filosofi] [programmering] [ändrad 28 juni 2018]

data-ism

även skrivet dataism – föreställningen att data ger den bästa förståelsen av  ett problem eller en uppgift som ska lösas, och att data alltid ger användbara lösningar eller insikter. Främst gäller det om man har tillgång till stora mängder data (se big data). Uttrycket data-ism lär ha myntats av den amerikan­ska journalisten David Brooks i denna artikel. – Se också boken Data-ism av Steve Lohr (länk).

[data] [filosofi] [ändrad 11 juni 2020]

Unixfilosofin

(the Unix philosophy) – principer för mjukvaruutveckling som formulerats under arbetet med Unix. De tre vanligaste principerna är:

  1. – Skriv program som gör en enda sak, men som gör det bra;
  2. – Skriv program som fungerar ihop;
  3. – Skriv program som hanterar textflöden, för det är ett gränssnitt som fungerar överallt.

– Den förste som formulerade Unixfilosofin var Ken Thompson. Hans kollega Joe Condon hävdade att den kunde sammanfattas i en regel: ”Undvik assembler. Det bör nämnas att det i efterhand kan vara svårt att se hur mycket Unix, när det var nytt, skilde sig från tidigare ope­ra­tiv­system. Principerna kan givetvis tillämpas i andra miljöer än Unix. – Unixfilosofin har uttryckts på många sätt sedan dess – läs mer i Wikipedia. – Läs också om Demeters lag.

[programmering] [unix] [ändrad 23 december 2017]

entitet

(entity) – i datorvetenskap:

  1. – något som existerar oberoende av sina attribut. Om attributen ändras förblir entiteten ändå densamma, till och med om alla lagrade attribut ändras. Exempel: en människa. Hon kan byta namn, adress, telefonnummer, i ovanliga fall till och med personnummer och kön, men hon är ändå samma människa – samma entitet. När man lägger upp databaser kan det vara viktigt att se till att samma entitet inte kommer med i två exemplar: om någon gifter sig och byter efternamn bör man se till att den personen inte dubbleras. (Se också unik besökare);
  2. – den fysiska person som står bakom en identitet, till exempel ett användarnamn;
  3. – se entity-relationship, där en entitet kan vara i stort sett vad som helst.

Entitet är i grunden en filosofisk term. Det står för vad som helst som vi kan tänka oss, vare sig det är en varelse, ett materiellt föremål, en händ­else eller process, en tanke eller något som existerar i historien, i religion eller i fantasin. Ordet används i olika sammanhang i mer begränsad betyd­else. – Ordet kommer från latinets entitatem – det varande, det som finns, och lär ha myntats av Julius Caesar.

[data] [datorvetenskap] [filosofi] [identitet] [språktips] [ändrad 31 augusti 2020]

transhumanism

en rörelse som tror att människans förmågor kan förbättras radikalt med hjälp av teknik. Sjukdomar och funktionsnedsättningar ska kunna förebyggas eller avhjälpas, och även döden ska kunna avskaffas. En känd förespråkare för transhumanism är Ray Kurzweil, men ordet myntades redan 1957 av biologen och författaren Julian Huxley (se Wikipedia). – Se också longevity escape velocity (LEV).

[filosofi] [framtidsvisioner] [ändrad 4 juli 2019]