kinesiska rummet

John Searle. Foto: University of Chicago.

(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tanke­experi­mentet formu­le­rades 1980 av filo­sofen John Searle (1932) i artikeln ”Minds, brains and programs”. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan be­svara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på ki­ne­s­iska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Efter­som det ingår i förut­sätt­ningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har fråge­ställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anled­ning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppen­bar­ligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experi­mentet inte är någon grund­läggande skillnad mellan människans och datorns för­stå­else av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelli­gens i bety­delsen förstå­else, det är bara en rent mekanisk mani­pu­la­tion av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turing­testet upp och ner. – John Searles webbsida finns här (arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här.

[ai] [filosofi] [ändrad 26 juni 2019]