skärmtid

den tid som barn tillbringar vid bildskärm. Det kan vara på persondator, bärbar dator, surfplatta, smart mobil eller spelkonsol. Däremot brukar tv inte räknas. Forskaren Elza Dunkels (länk) avfärdar talet om skärmtid som ”moralpanik” (även: skärmpanik), se intervju i Svenska Dagbladet. – Skärmtid kan också stå för den maximala tid som föräldrarna tillåter att barnen tillbringar vid bildskärmen, och det kan vara en inställning i vissa system (se också parental control). – Uttrycket skärmtid kan givetvis också an­vändas om vuxnas tid vid bildskärmen, men det är ovanligt. – På engelska: screen time. – Läs också om screenome.

[barn] [beroende] [ändrad 9 januari 2023]

hyperlexi

det att man läser för mycket därför att man ständigt tittar på bildskärmar. – Termen hyperlexi användes av den amerikanska skribenten Virginia Heffernan (vphefferman.com) i boken Magic and loss: the internet as art från 2016 (länk). Hon har lånat termen från barnpsykologi, där den används om barn som läser tidigt och mycket. – På engelska: hyperlexia. (Hyper – för mycket, lexi – läsning.)

[psykologi] [ändrad 29 maj 2017]

nomophobia

rädsla för att bli utan mobiltelefon. – Ordet är en sammandragning av no mobile phone phobia. Det myntades 2011 i en studie som genomfördes på beställning av brittiska postverket.

[beroende] [jargong] [ändrad 13 februari 2018]

internetberoende

(internet addiction disorder, IAD, eller bara internet addiction) – sjukligt användande av inter­net. Det råder oenig­­het bland läkare ifall detta ska räknas som en verklig diagnos. – Det har be­­skrivits som en form av bristande impuls­­kontroll som påminner om spelberoende. I början av 2012 upp­gav kinesiska forskare att de hade upp­täckt av­­vikelser i den vita hjärnsubstansen hos ungdomar som hade klassats som internetberoende. Avvikelserna på­­minde om skadorna vid alkohol- och narkotikamiss­­bruk. – Uttrycket inter­net addiction disorder användes första gången 1995 i en parodisk artikel (ej längre tillgänglig) av läkaren Ivan Goldberg (1934—2013 – se denna länk). Termen kom snart att användas i all­­var­ligt menade texter. Engelsmannen Mark Griffiths (länk) skrev 1996 den första seriösa vetenskapliga artikeln om internetbero­ende, se denna länk. – I standardför­teckningen över psykiatriska diagnoser, DSM (se Wikipedia), nämns inter­­net addiction disorder i 2013 års upp­laga, men bara i appendix. Att det står i appendix betyder att fenomenet upp­­märk­­sammas, men att det anses kräva mer forskning. – Ibland används på engelska benämningen problematic internet use, förkortat PIU. – Se också internet addiction test. – Se också social överbelastning.

[beroende] [ändrad 21 augusti 2020]