(eller nätverksdisk, på engelska network drive eller network hard drive) – hårddisk som ansluts till ett lokalt nätverk. Den är alltså inte ansluten till en viss dator, utan alla datorer i det lokala nätverket har åtkomst till den. (Men det förutsätter att respektive dator, eller den som använder datorn, har behörighet.) – En nätverkshårddisk måste ha vissa inbyggda program som en ”vanlig” hårddisk, som ska anslutas direkt till en dator, inte behöver – en ”vanlig” hårddisk styrs delvis av datorn. Med tilläggsprogram kan man dock använda nästan vilken hårddisk som helst (eller en SSD) som nätverkshårddisk i mindre nätverk. – Nätverkshårddiskar för större nätverk kallas för NASD, network‑attached storage devices.
[lagringsmedier] [nätverk] [ändrad 6 november 2018]
(archive format) – filformat som lämpar sig för arkiv, vilket innebär att det ska vara möjligt att läsa och/eller spela upp det under överskådlig framtid. För att vara lämpligt som arkivformat bör ett filformat bland annat vara:
- – noga dokumenterat. Framtida programmerare ska kunna förstå och använda dokumentationen;
- – inte komprimerat eller krypterat;
- – fritt från licensavgifter;
- – fritt från kopieringsskydd;
- – oberoende av specifik maskinvara eller speciella lagringsmedier.
– Till detta kommer givetvis krav på arkivmässig förvaring, men det hänger inte på filformatet. – Läs mer på denna webbsida från Luleå tekniska universitets Centrum för långsiktigt digitalt bevarande (nerlagt 2016 – arkiverad sida). – Läs också om digital vellum och Software preservation network.
[arkivering] [dokument] [filformat] [framtidssäkert] [ändrad 5 december 2018]
(storage virtualization, disk virtualization) – virtualisering av hårddiskar – användning av program som gentemot operativsystemet efterliknar (emulerar) materiella hårddiskar (eller andra lagringsmedier). För operativsystemet beter den virtuella hårddisken sig som en materiell hårddisk (kanske lite långsammare). Den virtuella hårddisken tar emot instruktioner från operativsystemet och förmedlar dem till en eller flera materiell hårddiskar; samma i omvänd riktning. – Detta kan verka onödigt krångligt, men i större it‑system sparar det diskutrymme. Den virtuella hårddisken beter sig nämligen som en sammanhållen enhet gentemot operativsystemet, men de filer som den tycks innehålla kan fysiskt vara utspridda på flera lagringsenheter. Filerna kan flyttas om för att diskutrymmet ska användas effektivt utan att operativsystemet och applikationerna behöver informeras om den fysiska adressändringen.
[lagringsmedier] [virtualisering] [ändrad 4 augusti 2018]
kort för ATA packet interface – tillägg till de vanliga ATA-gränssnitten (Parallel ATA och Serial ATA) för anslutning av hårddiskar till datorer; ATAPI gör att ATA-gränssnitten kan hantera andra typer av lagringsenheter. I grunden är ATAPI en kombination av ATA och SCSI. En viktig funktion som ATAPI ger är möjlighet att använda kommandot utmatning (eject) för löstagbara minnesenheter.
[förkortningar på A] [lagringsmedier] [sammankoppling] [ändrad 4 mars 2018]
(ejection, eject; to eject – att mata ut) – den ursprungliga betydelsen av ”att mata ut” är att fysiskt mata ut en optisk disk (CD, DVD, Blu‑ray) från en spelare. Innan disken matas ut fysiskt ska uppspelningen ha stoppats, och all interaktion mellan disken och datorn ha avslutats, annars kan det uppstå fel. Innebörden av utmatning har sedan breddats till att också syfta på:
- – bortkoppling av en materiell minnesenhet, som en yttre hårddisk eller SSD, DVD‑spelare (inte bara den optiska disken), kortläsare eller annat;
- – radering av en skivavbild. – Skivavbilder är filer, men för operativsystemet ter de sig som anslutna materiella minnesenheter, alltså som till exempel hårddiskar eller som optiska diskar i en spelare. Man måste därför instruera datorn att koppla bort dem, alltså att mata ut dem. Det innebär i praktiken att skivavbilden raderas.
– Tecknet för mata ut är ⏏.
[filer] [lagringsmedier] [ändrad 26 augusti 2021]
- – tekniskt: rörliga bilder som har spelats in elektroniskt. Det kan göras med analog eller digital teknik. Man skiljer strikt tekniskt mellan video och audio (inspelat ljud);
- – i dagligt tal: elektroniskt inspelade rörliga bilder med ljud. I denna ordlista utgår vi från att videoinspelningar även omfattar ljud;
- – en video: film, tv-program eller annat som har spelats in på video;
- – även: videospelare. – Syftar oftast på spelare för VHS†‑band. Strikt talat är en DVD‑spelare också en videospelare, men ingen säger så.
– Ordet: Video är latin för jag ser.
[lagringsmedier] [rörliga bilder] [videoteknik] [ändrad 13 november 2020]