Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om domäner på internet. Det är en underavdelning till kategorin internet och har i sin tur underavdelningarna toppdomäner och bluffdomäner.
(open top-level domain) – toppdomän som vem som helst kan registrera in domäner under. Typexempel är toppdomänerna .com, .net och .org. Det ställs inga andra krav än att man betalar avgiften och sköter sig. I vissa fall kan rätten till en domän ändå ifrågasättas – se domänrofferi. – Öppna toppdomäner är en undergrupp av generiska toppdomäner. – Alternativet är begränsade toppdomäner.
[toppdomäner] [ändrad 27 maj 2020]
(sunrise) – om internet: en period då endast ägare av varumärken får registrera domäner under en ny toppdomän på internet. Detta är för att obehöriga inte ska kunna registrera domäner med samma namn som kända varumärken och företagsnamn. Soluppgångsperioden brukar vara två månader efter att den nya domänen har öppnats. Varumärkena måste vara registrerade i Trademark clearinghouse. – När soluppgången är över är det fritt fram för alla att registrera domäner med vilket namn som helst under den nya toppdomänen. Den perioden kallas för rusning, på engelska landrush.
[domäner] [ändrad 14 september 2018]
om domäner på internet: rusning – se förklaring under soluppgång.
[domäner] [ändrad 20 april 2017]
– om domäner: svenska för landrush – se förklaring under soluppgång.
[domäner] [ändrad 14 september 2018]
internets förteckning över registrerade varumärken. – Används för att fastställa vilka namn på domäner på internet som tillhör företag och organisationer, och som därför inte får användas av andra. Ägare av varumärken måste själva registrera sina varumärken hos Trademark clearinghouse. Registreringen gäller enbart domäner på internet, så varumärken måste också skyddas hos Patent- och registreringsverket (prv.se) eller hos motsvarande myndigheter i andra länder. – Trademark clearinghouse har tillkommit på initiativ av ICANN, den organisation som ansvarar för domänsystemet på internet. – Se trademark.clearinghouse.com/sv.
[domäner] [upphovsrätt] [ändrad 12 juli 2017]
på internet: toppdomän som bara kvalificerade sökande kan registrera in domäner under. – Begränsade toppdomäner är bland annat .edu för amerikanska universitet och högskolor, .gov för amerikanska myndigheter och .mil för amerikanska krigsmakten. – Sponsrade toppdomäner som .aero, .coop och .museum är en typ av begränsade domäner som hanteras av branschorganisationer. Begränsade toppdomäner är en undergrupp till generiska toppdomäner. Regler för tilldelning av begränsade toppdomäner fastställs av ICANN. – På engelska: restricted top‑level domain eller generic‑restricted top‑level domain. – Alternativet till begränsade toppdomäner är öppna toppdomäner.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
en toppdomän, godkänd 2007, avsedd för teknikoberoende kommunikation med företag och organisationer. – Tanken är att organisationer ska skaffa en .tel‑adress vid sidan av sin vanliga webbadress. (Computer Sweden skulle till exempel kunna skaffa computersweden.tel – vilket tidningen inte har gjort.) Det är inte tillåtet att registrera telefonnummer som domäner under .tel. Den som matar in en .tel‑adress i en dator eller mobiltelefon ska kopplas till organisationen på ett sätt som företaget arrangerar – det kan vara röstsamtal via internettelefon eller textmeddelanden. Man får alltså inte upp en webbsida, utan man öppnar en kommunikationskanal. – .tel är en sponsrad toppdomän som hanteras av det brittiska företaget Telnames (do.tel).
[toppdomäner] [ändrad 21 maj 2023]
[bluffdomäner] [bluff och båg] [språktips] [ändrad 21 maj 2021]
toppdomän på internet för Asien, Stillahavsområdet och Australien. Det är en sponsrad toppdomän som har varit i drift sedan 2008. – Se dot.asia.
[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]
generic top level domain, gTLD – toppdomän som inte är en landsdomän. Alltså toppdomäner som .com, .net, .org och .biz. – Generiska toppdomäner kan vara öppna, som .com, .net och .org, eller begränsade som .int för internationella organisationer och .edu för amerikanska universitet och högskolor. Det finns också sponsrade toppdomäner, till exempel .aero, som bara får användas av företag och organisationer som godkänts av en bestämd ”sponsrande” organisation. I slutet av år 2000 infördes sju nya generiska toppdomäner, nämligen .biz, .pro, .aero, .museum, .coop, .info och .name. Av dessa är .info helt öppen, och för att man ska få registrera en domän under .name krävs det bara att man är en människa, inte ett företag. De andra fem domänerna är sponsrade. – Under 00-talet infördes de generiska toppdomänerna .asia, .cat (om katalanskt språk och kultur), .jobs, .mobi, .tel och .travel. Pornografidomänen .xxx godkändes 2011 efter många om och men. – Det finns också privata toppdomäner (new gTLDs) som företag, organisationer, myndigheter och i princip även privatpersoner kan inrätta mot en hög avgift, förutsatt att de uppfyller vissa tekniska krav.
[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]