toppdomän på internet för Asien, Stillahavsområdet och Australien. Det är en sponsrad toppdomän som har varit i drift sedan 2008. – Se dot.asia.
[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]
Kategori: domäner
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om domäner på internet. Det är en underavdelning till kategorin internet och har i sin tur underavdelningarna toppdomäner och bluffdomäner.
dubbelgångardomän ⇢
– annat ord för felstavningsdomän. – På engelska: doppelganger domain.
fulregistrering
(typosquatting eller typo squatting) – avsiktlig registrering av domän med ett namn som lätt kan förväxlas med annan, känd domäns namn. Skillnaden kan vara någon enstaka bokstav, som ”aflonbladet.se”. Syftet är att locka till sig besökare som egentligen skulle någon annan stans, och att tjäna pengar på dem eller lura av dem information. Fulregistrering används bland annat för nätfiske (phishing). – Se också Datatermgruppen (länk). – Läs också om felstavningsdomäner, stavfelsockupanter och homografattacker samt om alternativt tvistlösningsförfarande. – Det engelska uttrycket typosquatting består av typo (tryckfel) och squatting – se squatter.
[bluff och båg] [bluffdomäner] [ändrad 7 februari 2020]
stavfelsockupant
företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske (phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.
[avsiktliga fel] [bluff och båg] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]
slamming
- – domain slamming – att lura någon att byta registrator för sin domän på internet;
- – telephone slamming – att lura någon att byta telefonoperatör för långdistanssamtal. Detta kan göras med hjälp av den finstilta texten i ett avtal som gäller något helt annat. – Mer i Wikipedia. – Jämför med phreaking.
[bluff och båg] [domäner] [jargong] [telefoni] [ändrad 11 december 2019]
pharming
omstyrning av besökare från en äkta webbsida till en annan, förfalskad webbsida i syfte att lura besökarna på information eller pengar. Oftast gäller det att komma över användarnamn och lösenord genom att besökaren försöker logga in på den falska sidan. (Se också nätfiske – phishing – pharming kallas ibland för ”phishing utan bete”.) – Pharming är möjligt därför att bedragare kan manipulera DNS-servrarna, de servrar som knyter webbadresser (URL:er) till fysiska adresser på internet (se DNS‑förgiftning). Manipulationen är möjlig på grund av en sårbarhet i programmen som styr DNS‑servrarna. – Varför det heter pharming vet ingen säkert. Det kan ha att göra med att pharming (pharmaceutical farming) också är ett ord för genmanipulation som görs i syfte att få växter eller djur att framställa råvaror till läkemedel (biopharming, gene pharming). – Läs också om drive‑by pharming.
[bluff och båg] [domäner] [it-säkerhet] [ändrad 16 maj 2018]
resolver
(DNS resolver) – på svenska resolver eller uppslagningstjänst – funktion i internets namnsystem DNS som anropar DNS‑servrar för att få reda på vilken IP‑adress (en sifferserie) som motsvarar ett domännamn (som idg.se). (Det är IP‑adressen som behövs för att leda trafiken.) – Se också rekursiv resolver.
[domäner] [ändrad 14 september 2018]
domänrofferi
(cybersquatting) – registrering av känt företags namn (rättstavat) som domän på internet innan företaget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan utsättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till företag, och dessutom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer protection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att motarbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlighet att gå till domstol. – Det engelska uttrycket cybersquatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om fulregistrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).
[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]
ACE ⇢
landsdomän
(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”) – toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen .nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en .nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin landsdomän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.
[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]