omstyrning av besökare från en äkta webbsida till en annan, förfalskad webbsida i syfte att lura besökarna på information eller pengar. Oftast gäller det att komma över användarnamn och lösenord genom att besökaren försöker logga in på den falska sidan. (Se också nätfiske – phishing – pharming kallas ibland för ”phishing utan bete”.) – Pharming är möjligt därför att bedragare kan manipulera DNS-servrarna, de servrar som knyter webbadresser (URL:er) till fysiska adresser på internet (se DNS‑förgiftning). Manipulationen är möjlig på grund av en sårbarhet i programmen som styr DNS‑servrarna. – Varför det heter pharming vet ingen säkert. Det kan ha att göra med att pharming (pharmaceutical farming) också är ett ord för genmanipulation som görs i syfte att få växter eller djur att framställa råvaror till läkemedel (biopharming, gene pharming). – Läs också om drive‑by pharming.
[bluff och båg] [domäner] [it-säkerhet] [ändrad 16 maj 2018]
(DNS resolver) – på svenska resolver eller uppslagningstjänst – funktion i internets namnsystem DNS som anropar DNS‑servrar för att få reda på vilken IP‑adress (en sifferserie) som motsvarar ett domännamn (som idg.se). (Det är IP‑adressen som behövs för att leda trafiken.) – Se också rekursiv resolver.
[domäner] [ändrad 14 september 2018]
(cybersquatting) – registrering av känt företags namn (rättstavat) som domän på internet innan företaget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan utsättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till företag, och dessutom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer protection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att motarbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlighet att gå till domstol. – Det engelska uttrycket cybersquatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om fulregistrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).
[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]
(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”) – toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen .nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en .nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin landsdomän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.
[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]
en landsdomän som hör ihop med öriket Niue (gov.nu) i Stilla havet. – Domänen .nu har blivit populär som alternativ till andra landsdomäner och .com, eftersom det inte finns några begränsningar i rätten att registrera domäner under .nu – vem som helst får registrera vilket namn som helst (givetvis förutsatt att namnet är ledigt). Domänen .nu är särskilt populär i Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige, eftersom nu betyder nu på danska, nederländska och svenska. Det kan också utläsas som engelska new. – Trots kopplingen till Niue har öriket inget inflytande över domänen, som sedan 1997 kontrolleras av amerikanen Bill Semich och hans företag Worldnames. Sedan 2013 är det Internetstiftelsen i Sverige som driftar och administrerar .nu‑domänen. – Se Internetstiftelsens webbsidor.
[landsdomäner] [ändrad 26 februari 2019]
(top level domain, TLD) – domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Toppdomänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domännamnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska toppdomänerna finns det öppna toppdomäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för toppdomänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav registrera privata toppdomäner (new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.
[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]
toppdomän som inte ingår i internets officiella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudotoppdomän slutar alltså inte på, till exempel, com eller .se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webbläsare så att webbläsaren hittar de alternativa adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudotoppdomän är .bit. – Jämför med kryptodomäner.
[toppdomäner] [ändrad 9 december 2022]
(Internationalized domain names – IDN) – användning av andra bokstäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Eftersom domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med enbart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärkligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.
[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]
sabotage mot internets adressystem DNS. – Följden av ett sådant sabotage blir att adresser som computersweden.idg.se inte översätts korrekt till de sifferserier (IP‑adresser) som används för adressering i internets maskinvara. Meddelanden och anrop till webbsidor hamnar därför fel eller kommer inte fram alls. Sabotaget görs genom dataintrång på de servrar, namnservrar, som har tabeller (domännamnsdatabaser) över webbadresser med motsvarande IP‑adresser. – Eftersom syftet oftast är att blockera en viss webbsida eller att olovligen styra om trafik till den webbsidan till en annan webbsida talar man också om DNS‑kapning (DNS hijacking). DNS‑kapning påverkar inte den drabbade webbsidan, men leder till att den inte får några besökare.
[attacker] [domäner] [ändrad 5 september 2017]