– se femte generationen.
Kategori: generationer
tredje plattformen
(third platform) – beteckning på den typ av it som har blivit vanlig på 2010-talet: kombinationen av smarta mobiler och annat mobilt, molnet, social interaktion, sakernas internet och big data med avancerad analys. En aspekt av tredje plattformen är att it inte längre är något som finns i typiska datorer. Det genomsyrar vår tillvaro och är alltid tillgängligt. Initiativet Open Platform 3.0 (länk) inom The Open Group arbetar på en samlad definition av tredje plattformen.
- – Den första plattformen var stordator-system;
- – den andra plattformen var baserad på persondatorer och servrar i nätverk.
– Se också webb 2.0.
[generationer] [it-system] [ändrad 27 maj 2017]
GPRS
general packet radio services – en teknik för snabbare dataöverföring genom GSM‑nätet. Det är ett mellanting mellan vanlig GSM och 3g och kallas därför ibland för 2,5g. – GPRS kan användas för röstsamtal, e‑post, webbsidor, musik och bild. En påslagen GPRS‑telefon har ständigt en öppen linje till operatörens nät, även om inga meddelanden överförs. Därför kan kommunikation sättas igång och avslutas utan märkbara väntetider. Kommunikationen delas upp i paket, vilket innebär att telefonen kan hantera internetkommunikation. Kunden betalar inte per minut, utan för datamängden som överförs. – GPRS kräver extrautrustning i GSM‑nätet och fungerar inte med enklare GSM‑telefoner. Tekniken är paketförmedlande och har en teoretisk kapacitet på 270 kilobit per sekund till skillnad från GSM, som klarar 9,6 kilobit per sekund. GPRS infördes i Sverige med början år 2000 och är fortfarande i bruk, eftersom GSM, även i telefoner för 3g och 4g, fortfarande används för röstsamtal.
[förkortningar på G] [generationer] [mobilt] [ändrad 6 november 2019]
yoot
någon som är under 20. – Ursprungligen feluttal av youth, numera också kort för ”the Youtube generation”.
[förkortningar på Y] [jargong] [ändrad 5 juni 2017]
5g
mobilt nätverk med extremt hög kapacitet. – 5g är efterföljaren till 4g, och liksom 4g är 5g inte i första hand avsedd för röstsamtal, utan för mobil dataöverföring med hög bandbredd. Det är också avsett för sakernas internet, alltså en miljö där det inte bara finns mobiltelefoner och surfplattor, utan där det också är tätt mellan andra terminaler som kommunicerar mobilt. För att basstationerna ska kunna hantera all trafik måste de vara fler och placeras tätare än i 4g. – Hög bandbredd kräver att radiosignalerna sänds på hög frekvens. Det blir ofta millimeterbandet, alltså frekvenser mellan 30 och 300 gigahertz. I USA talar man om mmwave. 5g kan också använda andra frekvenser. – Den höga frekvensen medför i sin tur att räckvidden blir kort, och att signalen blockeras av hinder som väggar och tak. Även dimma och regn kan försvåra eller stoppa datatrafiken. Därför blir 5g‑nätet troligen en kombination av dataöverföring genom kopparkabel eller optisk fiberkabel som ansluts till små basstationer: minst en i varje gathörn och i varje rum där de behövs. Modellen har kallats för ”mobiltelefoni genom wi‑fi”. – Det som följer med från tidigare generationer av mobiltelefoni och mobila nätverk är att nätverket hela tiden vet var en användare finns, förutsatt att användarens telefon (eller annan utrustning för mobil datakommunikation) är påslagen. 5g är utformat för att terminalerna ska vara påslagna ständigt med miniman strömförbrukning när de inte används. – Branschorganisationer för utveckling av 5g är NGMN och 5G‑PPP. – Ett whitepaper om 5g från 5G infrastructure association släpptes i mars 2015 på Mobile world congress i Barcelona: se länk. – Sveriges första 5g-nät invigdes den 5 december 2018 på KTH i Stockholm.
[generationer] [mobilt] [ändrad 24 maj 2019]
television 2.0
00-talets television, där programmen distribueras via internet (se IP‑tv) och kan lagras på hårddisk (hårddiskinspelare), så att tittarna kan se programmen när de själva vill. (Motsats: tablå-tv.) På 2010-talet har det blivit vanligt att tv-bolagen själva tillhandahåller programrepriser som tittarna kan se när de vill, se Play. – Läs också om tillägget 2.0.
[generationer] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2018]
generation e
(även generation-e) – i marknadsföring:
- – alla, oavsett ålder, som är flitiga användare av internet och sociala medier. Alltså ingen åldersgrupp;
- – den generation som har vuxit upp med internet och sociala medier, även känd som digitala infödingar.
– e står för elektronisk. Man talar också om generation Y och generation Z. –Se också iGen.
[generationer] [ändrad 1 januari 2017]
generation X
de som är födda mellan 1960 och 1980. Många av de första persondatoranvändarna ingår i den generationen. I Sverige är det 40-talistgenerationens barn, som är en rätt stor grupp. Den kallas även för den ironiska generationen. I USA, där beteckningen generation X uppstod, är det däremot en gles generation. Den är uppkallad efter Douglas Copelands bok med samma namn. I en annan bok kallas den för 13th generation. – Se också generation Y, generation Z, generation e och generation alpha.
[generationer] [ändrad 1 januari 2018]
generation Y
de som är födda 1985–1994. (Årtalen kan variera.) Det är den generation som har vuxit upp med mobiltelefoner och internetanslutna datorer. Den kallas också för millenniegenerationen. – Man talar också om generation X, generation Z, generation e och generation alpha.
[generationer] [ändrad 29 maj 2019]
generation Z
lös beteckning på de årskullar som är födda efter år 1995 – ibland på årskullarna födda efter 2000 eller ännu senare. Medlemmar av den generationen är vana vid smarta mobiler och bärbara datorer sedan de lärde sig gå. – Se också digital inföding, generation X, generation Y, generation e och generation alpha samt iGen.
[generationer] [ändrad 29 maj 2019]