– se LTE Advanced Pro.
Kategori: mobilgenerationer
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om generationer av mobiltelefoni. Kategorin mobilgenerationer är en underavdelning av kategorin generationer.
LTE Advanced Pro
en vidareutveckling av LTE Advanced (4g), ibland kallad 4,5g. Det kan ses som ett mellanstadium mellan 4g och 5g. Standarden lanserades 2015 av 3GPP – se denna länk.
[förkortningar på L] [mobilgenerationer] [mobilt] [1 februari 2021]
6g
sjätte generationen – beteckning på en framtida generation av trådlös och mobil datakommunikation. Alltså en efterföljare till 5g. – Det är öppet för diskussion hur en ny generation skulle skilja sig från 5g, men ett krav kan vara hantering av ett stort antal datakällor i sakernas internet. – Finlands Akademi (aka.fi) inledde 2018 ett forskningsprojekt, 6Genesis, för att utveckla grundläggande standarder för 6g. Projektet genomförs på universitetet i Uleåborg, se denna länk. – I februari 2019 tweetade USA:s president Donald Trump att han ville ha ”5g, and even 6g, technology in the United States as soon as possible”. Det förlöjligades på Twitter och i andra forum, eftersom 6g än så länge bara är ett namn. – I juni 2020 uppgavs det att Kina och Sydkorea har startat utvecklingsprogram för 6g, se artikel i Nikkei Asian Review. – Organisationen Next G Alliance (nextgalliance.org) bildades i oktober 2020 och har som mål att främja nordamerikanskt ledarskap. Många ledande företag inom mobil kommunikation är med.
[forskningsprojekt] [förkortningar med siffror] [mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 14 november 2020]
HSCSD
high-speed circuit-switched data – en överspelad teknik för snabbare dataöverföring i mobiltelefon med GSM-systemet som bas. Klarade upp till 64 kilobit per sekund, medan vanlig GSM hade en kapacitet på 9,6 kilobit per sekund för datakommunikation. HSCSD var alltså ett exempel på så kallad 2,5g. – HSCSD introducerades i Europa i slutet av 1990-talet, men blev överflödigt när 3g-telefoni togs i bruk.
[förkortningar på H] [försvunnet] [mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 20 mars 2018]
GPRS
general packet radio services – en teknik för snabbare dataöverföring genom GSM‑nätet. Det är ett mellanting mellan vanlig GSM och 3g och kallas därför ibland för 2,5g. – GPRS kan användas för röstsamtal, e‑post, webbsidor, musik och bild. En påslagen GPRS‑telefon har ständigt en öppen linje till operatörens nät, även om inga meddelanden överförs. Därför kan kommunikation sättas igång och avslutas utan märkbara väntetider. Kommunikationen delas upp i paket, vilket innebär att telefonen kan hantera internetkommunikation. Kunden betalar inte per minut, utan för datamängden som överförs. – GPRS kräver extrautrustning i GSM‑nätet och fungerar inte med enklare GSM‑telefoner. Tekniken är paketförmedlande och har en teoretisk kapacitet på 270 kilobit per sekund till skillnad från GSM, som klarar 9,6 kilobit per sekund. GPRS infördes i Sverige med början år 2000 och är fortfarande i bruk, eftersom GSM, även i telefoner för 3g och 4g, fortfarande används för röstsamtal.
[förkortningar på G] [mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 6 november 2019]
5g
mobilt nätverk med extremt hög kapacitet. – 5g är efterföljaren till 4g, och liksom 4g är 5g inte i första hand avsedd för röstsamtal, utan för mobil dataöverföring med hög bandbredd. Det är också avsett för sakernas internet, alltså en miljö där det inte bara finns mobiltelefoner och surfplattor, utan där det också är tätt mellan andra terminaler som kommunicerar mobilt. För att basstationerna ska kunna hantera all trafik måste de vara fler och placeras tätare än i 4g. – Hög bandbredd kräver att radiosignalerna sänds på hög frekvens. Det blir ofta millimeterbandet, alltså frekvenser mellan 30 och 300 gigahertz. I USA talar man om mmwave. 5g kan också använda andra frekvenser. – Den höga frekvensen medför i sin tur att räckvidden blir kort, och att signalen blockeras av hinder som väggar och tak. Även dimma och regn kan försvåra eller stoppa datatrafiken. Därför blir 5g‑nätet troligen en kombination av dataöverföring genom kopparkabel eller optisk fiberkabel som ansluts till små basstationer: minst en i varje gathörn och i varje rum där de behövs. Modellen har kallats för ”mobiltelefoni genom wi‑fi”. – Det som följer med från tidigare generationer av mobiltelefoni och mobila nätverk är att nätverket hela tiden vet var en användare finns, förutsatt att användarens telefon (eller annan utrustning för mobil datakommunikation) är påslagen. 5g är utformat för att terminalerna ska vara påslagna ständigt med miniman strömförbrukning när de inte används. – Branschorganisationer för utveckling av 5g är NGMN och 5G‑PPP. – Ett whitepaper om 5g från 5G infrastructure association släpptes i mars 2015 på Mobile world congress i Barcelona: se länk. – Sveriges första 5g-nät invigdes den 5 december 2018 på KTH i Stockholm.
[mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 24 maj 2019]
2g ⇢
efterhandsbenämning (retronym) på andra generationens mobiltelefoni – se GSM.
[mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 1 januari 2018]
3g
tredje generationens mobiltelefoni. Det är telefoni med digitala mobiltelefoner som har snabb dataöverföring (bredband), och som kan ta emot tal, e‑post, webbsidor, bilder och rörliga bilder. 3g infördes i europeiska länder med början 2001. – Se CDMA 2000, WCDMA och Digital 450. – Om generationer av mobiltelefoner, se mobiltelefon.
[mobilgenerationer] [mobilt] [telefoni] [ändrad 15 juli 2017]
mobiltelefon
(cellphone, cell phone, cellular phone, mobile phone) – trådlös telefon som kan användas i ett stort område i större delen av ett eller flera länder, eller i hela världen, och som även kan användas för telefoni när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg.
- – Smarta mobiler är mobiltelefoner som kan hantera e‑post och webbsidor samt köra program (appar) som användaren installerar;
- – Funktionstelefoner har en del funktioner utöver de grundläggande, till exempel kamera, spel och musikspelare;
- – Ringtelefoner är de enklaste mobiltelefonerna som klarar telefonsamtal och SMS, och har ett fåtal förinstallerade program, som telefonbok och kalender.
– Generationer: Mobiltelefonerna delas in i generationer. Generationsnumren 1—2 har tillkommit i efterhand, och generation 0 har numrerats i dubbel efterhand:
- – Generation 0 kom på 1950‑talet. Telefonerna och sändar- / mottagarutrustningen var permanent inbyggda i bilar;
- – Generation 1, NMT, togs i drift på 1980‑talet och var analog;
- – Generation 2, GSM var det första digitala mobiltelefonsystemet, och kom på 1990-talet;
- – 2,5g var en skämtsam beteckning på GPRS och liknande tekniker som gjorde GSM‑nätet snabbare;
- – 3g kom i början av 00‑talet och gav möjlighet att överföra webbsidor med acceptabel hastighet. Det var den första generationen som kallades för generation från början;
- – 3,5g är, liksom 2,5g, en skämtsam beteckning på vidareutvecklingar av 3g;
- – 4g kom igång i slutet av 00‑talet och klarar till exempel videokonferenser;
- – 5g är på väg att bli verklighet i slutet av 2010‑talet. Det är ett system med mycket hög bandbredd, men också med kort räckvidd. Det kommer att kräva särskilda basstationer inomhus.
- – se också 6g.
– Alla generationer utom generation noll är cellbaserade, det vill säga att radiosignalerna till telefonerna förmedlas av ett nät av basstationer som, var för sig, har begränsad räckvidd. Nätet måste alltså i varje ögonblick veta var varje mobiltelefon befinner sig och också kunna hantera överlämning av pågående samtal (handover) från en basstation till en annan.
[it-historia] [mobilgenerationer] [mobiltelefoner] [ändrad 25 mars 2019]
4g
- – fjärde generationens mobiltelefoni – mobila nätverk med mycket snabb dataöverföring. Sveriges första 4g-nät invigdes i december 2009. – 4g‑telefoni har en högsta bandbredd på mellan 100 megabit och en gigabit per sekund. En gigabit per sekund är kravet när mottagaren är stillastående eller gående, 100 megabit per sekund är kravet när mottagaren åker bil eller tåg. Den kapaciteten ger möjlighet att sända och ta emot video i flera kanaler, till exempel att delta i en videokonferens och se på tv samtidigt i samma telefon. Däremot kan man, intressant nog, inte ringa över 4g‑nätet i de första versionerna av nätet. När man ringer med en 4g-telefon ringer man i 3g‑nätet. – Observera att i USA har tekniker som HSPA+ marknadsförts som 4g, men de är i själva verket versioner av 3g (så kallad 3,5g). – 4g eller LTE? Enkelt kan man säga att 4g är ett varumärke och LTE (LTE advanced) är den bakomliggande tekniken. De tekniker för 4g som används i bland annat Europa har utvecklats bland annat i projektet Long term evolution, se LTE Advanced. Internationella teleunionens (ITU:s) övergripande standard för vad som får räknas som 4g heter IMT‑Advanced. LTE Advanced är en teknisk specifikation som uppfyller kraven i IMT‑Advanced, och som därför får marknadsföras som 4g. Jämför med 3g, 3,5g och 5g samt wimax. 4g kallas ibland också för Next generation mobile networks, NGMN. – Om mobiltelefongenerationer, se mobiltelefon;
- – metoder för programmering på hög nivå, benämning på en stark trend från omkring 1970 till början av 1990-talet. Det kallades ibland för ”programmering utan programmerare”, vilket naturligtvis var en överdrift (se deklarativ programmering). Grundtanken var att programmeraren bara skulle behöva ange vad som skulle göras, inte hur det skulle göras. Programmeringsverktygen skulle ta hand om detaljerna.
[mobilgenerationer] [mobilt] [programmering] [ändrad 22 maj 2018]