ändring av ett operativsystems inre funktion, gjord med hjälp av ett program. Det kan göras legitimt för att tillföra nya funktioner eller underlätta användningen av ett program, men det kan också användas för att släppa in skadeprogram eller för att dölja sådana. – Hooking utförs ofta genom att man ändrar systemanrop. En uppdatering eller patch kommer från operativsystemets utvecklare, och räknas därför inte som en hook. – Se också SSDT‑attack.
[attacker] [programmering] [ändrad 3 oktober 2019]
(domain-in-the-middle attack) – användning av en lätt felstavad domän för att komma åt information. Angriparen aktiverar en så kallad felstavningsdomän (till exempel computresweden.se i stället för computersweden.se), och hoppas få besökare som råkar ha skrivit fel. Dessa besökare slussas omedelbart vidare till den rätta domänen, men när trafiken passerar genom felstavningsdomänen har angriparen möjlighet att snappa upp lösenord och annan information. – Jämför med man‑i‑mitten‑attack.
[attacker] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]
DDoS attack – distributed denial of service attack – se distribuerad överbelastningsattack. – Se också DoS.
[attacker] [förkortningar på D]
försvagningsattack – attack mot ett företags eller en myndighets it-system med syfte att belasta systemet så att det blir långsamt, men inte havererar helt. Det är en smygande variant av överbelastningsattack (denial-of-service attack). – Läs också om pulserande zombie.
[attacker] [ändrad 15 mars 2020]
(DoS attack) – se överbelastningsattack. – För denial of service, se funktionsförlust.
[attacker]
(denial-of-service eller loss-of-service) – det att ett it‑system på grund av fel eller sabotage (se överbelastningsattack) inte kan leverera tjänster till användarna. Systemet är alltså nere.
[attacker] [drift] [fel] [ändrad 10 juni 2020]
en gisslanattack som spreds i Sverige i september 2015. – Det var ett förfalskat meddelande, som utgavs vara från PostNord, om att mottagaren hade ett paket att hämta ut. För att kunna hämta ut paketet måste mottagaren visa upp en avi, som bifogades mejlet. Men om mottagaren klickade på länken till avin så krypterades datorns hårddisk. Datorn blev då omöjlig att använda. Men på bildskärmen visades ett meddelande om att man kunde få datorn upplåst för 300 dollar eller mer. Det falska mejlet har spårats till Ryssland. (PostNord skickar aviseringar om paket med SMS, e‑post eller papperspost, men bifogar inte avierna som bilagor till e‑post.)
[gisslanattacker] [ändrad 9 september 2021]