ett problem inom kryptologi: hur kan två eller flera personer som befinner sig på olika platser spela poker med en gemensam kortlek utan att någon av dem kan fuska (utan att det upptäcks). – Kortleken kan vara materiell och, till exempel, skickas från deltagare till deltagare med posten, eller realiseras som en datafil som skickas med e‑post. Det krävs att varje spelare bara ser sina egna kort och inte kan kika i kortleken (utan att de andra märker det). Hur blandar man till exempel kortleken? – Problemet beskrevs 1979 av Adi Shamir, Ronald Rivest och Leonard Adleman, se denna länk (mycket långsam). Det har givetvis mer allmän tillämpning än poker – se säker flerpartsberäkning.
[kryptering] [20 juni 2019]
inom kryptologi: metod för att två eller flera parter ska kunna utföra beräkningar baserade på data från alla parter utan att någon av parterna kan avläsa data från de andra. Man vill heller inte lämna ut okrypterade data till en betrodd tredje part som utför beräkningarna. Parterna ska bara kunna se resultatet av beräkningarna. Det krävs därför att data krypteras innan de lämnas ut från källan, samtidigt som det ska vara möjligt, trots krypteringen, att utföra beräkningarna. Se homomorfisk kryptering. – Ett exempel är när två företag vill samköra databaser (göra en join) för att få fram statistik, men utan att lämna ut innehållet i databaserna. Se också miljonärsproblemet. – På engelska: secure multi-party computation, ibland bara multi-party computation, förkortat MPC.
[kryptering] [ändrad 11 juli 2020]
– förkortning för all-in-one – allt-i-ett:
- – AIO computer – stationär persondator med allt utom tangentbord och mus inbyggt i bildskärmen;
- – AIO printer – multifunktionsskrivare – skrivare, kopiator, skanner och eventuellt också fax i en enhet;
- – AIO bundle – flera program som hör ihop levererade tillsammans. Uttrycket används ibland om skadeprogram som säljs som kompletta paket;
– Se också Urban dictionary (länk).
[förkortningar på A] [mjukvara] [persondatorer] [skrivare] [19 juni 2019]
skadeprogram som fungerar utan att någon körbar fil behöver installeras i den angripna datorn. I stället manipulerar angriparen existerande funktioner i den angripna datorn, vanligtvis med utnyttjande av en sårbarhet. – På engelska: fileless malware, fileless attacks. På svenska också: fillös attack, fillös infektion och andra uttryck. – Se också living off the land.
[skadeprogram] [ändrad 16 januari 2022]
– domänbluff – framställande av en skum webbplats som en respekterad webbplats. (Skumma webbplatser kan till exempel vara sådana som säljer pornografi.) Syftet är att använda den respekterade webbplatsens renommé för att locka kunder till den skumma. – Domänbluffar förekommer i programstyrd handel med annonsutrymmen (programmatic). Utgivaren av en webbpublikation tror att ett annonsutrymme har sålts till ett välkänt företag, men annonsen länkar till ett annat, mer eller mindre skumt, företags webbplats. Utgivaren får inte betalt. – Domänbluffar används också i andra sammanhang, till exempel i vd‑bedrägerier. – Det finns flera sätt att genomföra domänbluffar, se till exempel fulregistrering och felstavningsdomäner. Men ofta görs manipulationen med mer sofistikerade metoder som är svårare att upptäcka, till exempel med hjälp av skadeprogram. (Se också domän och spoofing.)
[bluffdomäner] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [31 maj 2019]
- – en mekanism i vissa IT-system där en process får disponera användarnamn och lösenord från en användare eller en annan process för att kunna utföra en viss uppgift. Kallas på svenska för impersonering eller impersonifiering. Den svenska ordformen förekommer nästan bara i just den betydelsen;
- – engelska för: imitation av någon annan; det att man utger sig för att vara någon annan. Det kan göras som underhållning eller som led i bedrägeri – se impostering. När det gäller it-säkerhet kan impersonation också betyda att bedrägaren agerar i ett företags namn, till exempel en bank.
[identitet] [programmering] [ändrad 8 februari 2021]