spoofing

identitetsbluff, fejkning – användning av för­falskad avsändare vid dataintrång, sabotage eller spamning. I vissa fall användning av en lånad identitet för legitima ända­mål. – Ordet spoof be­skriver från början en parodi:

  1. spoofing – falsk avsändare av e‑post, i synnerhet spam, använd för att lura mottagaren och göra det svårare att spåra avsändaren. – Det som förfalskas i spoofing är den avsändaradress som den tekniska utrustningen läser (inte bara den avsändare som visas för mot­tagaren – den är lätt att ändra). I och med att den tekniska avsändaradressen är förfalskad blir det lättare att göra en förfalskad avsändaradress avsedd för mänskliga ögon mer trovärdig. Spoofing i denna betydelse används också i nät­fiske (phishing) för att locka folk till en falsk webbsida, en bluffsida, se punkt 4;
  2. – metod för data­intrång där an­griparen lurar offrets it‑system att tro att tro att an­ropet kommer från ett annat it‑system än det faktiskt gör;
  3. – för caller ID spoofing, se falsk nummerpresentation;
  4. spoof web site – för­falskad webbsida, bluff­sida, fejksida, ofta i ett känt företags namn, som led i bedrägeri. En sådan sida kan vara i minsta detalj identisk med förebilden, bort­sett från att sidans webbadress (URL) inte stämmer. De länkar, tjänster och funktioner som finns på en förfalskad webb­sida är åtminstone till en del bedrägliga. – Se också domain spoofing och nätfiske;
  5. spoof page – parodi­sida – imitation av en webb­sida, gjord i humoristiskt eller polemiskt syfte (som en pro­test mot den organisation som äger originalsidan);
  6. spoof – misshandlad version av en låt, till exempel de första takterna om och om igen, som lagts ut på inter­net för att lura piratkopierare. (Se också cuckoo egg);
  7. – seriös metod för att minska be­last­ningen på ett nät genom att låta en router be­svara anrop som i själva verket går till persondatorerna i nätet;
  8. – se GPS spoofing.

– Många företag har en spoof address med formen spoof@acme.com. Den används för att rapportera mejl som mottagaren miss­tänker är försök till nät­fiske eller annat bedrägeri. – Jäm­för med abuse address. – Läs också om bogus, fraud, hoax, impostering, prank, scam och smurfing.

[bluff och båg] [identitet] [it-säkerhet] [jargong] [ändrad 21 oktober 2021]