Free trial card

en tjänst som låter användare registrera sig för en gratis prövotid på en ett abonnemang eller annan tjänst utan risk att abonnemanget förlängs och betalas därför att användaren har glömt att säga upp den. – Free trial card ger användaren ett kreditkortsnummer, ett påhittat namn och en tillfällig e‑postadress med eftersändning till användarens riktiga e‑postadress. – Bakgrunden är att abonnemang med en gratis prövotid ofta förutsätter att användaren anger ett kreditkortsnummer vid registreringen. Inga pengar dras vid registreringen, men när prövotiden har gått ut dras abonnemangsavgiften automatiskt om användaren inte har sagt upp abonnemanget – vilket många glömmer att göra. De kreditkortsnummer som Free trial card delar ut är knutna till ett riktigt Visa‑kort, men de upphör att gälla när prövotiden har gått ut. Det går alltså inte att dra några pengar, även om användaren glömmer att säga upp abonnemanget. Det går inte heller att köpa något med kreditkortsnumret. – Free trial card har utvecklats av Joshua Browder, även känd för tjänsten DoNotPay. – Se DoNotPays webbsidor. – Läs också om Fake name.

[betalningar] [dold identitet] [kort] [webbtjänster] [ändrad 6 november 2020]

CVV

card verification value – ett nummer som vanligtvis består av tre siffror som är tryckta på baksidan av kontokort. – CVV-siffrorna står inte med upphöjd text. De är slumpmässigt valda. – Det brukar krävas att man uppger CVV‑numret när man betalar med kontokort över internet eller telefon (card not present transactions). Anledningen är att en bedragare som har kopierat kontokortsnumret och sista giltighetsmånad från den upphöjda texten på kortets framsida inte samtidigt har kopierat CVV‑numret, i varje fall inte utan att ha haft tillgång till kortet. CVV‑numret är alltså en extra säkerhetsåtgärd. Det nuvarande systemet kallas för CVV2. – Samma eller liknande system med varierande antal tecken kallas också för card security code (CSC), card verification data (CVD), card verification code (CVC och CVC2), V code, V‑code eller signature panel code (SPC). CVV2 är det system som används av Visa. På American Express kort är det fyra siffror som är tryckta, men inte upphöjda, på kortets framsida. – Efter att särskilda bestämmelser i EU-direktivet PSD 2 trädde i kraft i september 2019 räcker det inte längre att uppge CVV (eller motsvarande) för att kunna betala med kort över internet eller per telefon.

[betalningar] [förkortningar på C] [12 september 2019]

 

Universal flash storage

(UFS) – ett slags minneskort med flashminne. – Att läsa UFS‑kort uppges gå fem gånger snabbare än att läsa vanliga minneskort, och att skriva till dem uppges gå dubbelt så snabbt. Korten lämpar sig därför för minnesintensiva uppgifter som inspelning av högupplöst video. – UFS har utvecklats av Samsung och visades upp i juli 2016. Minneskort för UFS lanserades under 2020. – Se pressmeddelande från Samsung och se branschorganisationen Universal flash storage association, UFSA (ufsa.org).

[kort] [lagringsmedier] [ändrad 7 augusti 2021]

eSIM

embedded SIM – fast inbyggt SIM‑kort. – Inbyggda SIM‑kort har samma funktioner som vanliga, utbytbara SIM‑kort, men de är inte knutna till någon bestämd operatör. Användaren kan välja och byta operatör genom att ändra i inställningarna. Kortet kan inte bytas ut, utan sitter kvar under produktens livslängd. – eSIM sparar plats i telefonen, eftersom det inte behövs någon öppning för byte av kort. Den första konsumentprodukten med eSIM var den smarta klockan Gear S2 från Samsung, lanserad i februari 2016 (se pressmeddelande). – eSIM har standardiserats av branschorganisationen GSMA, se gsma.com/esim. Från början utvecklades tekniken med tanke på sakernas internet, där många maskiner och apparater använder mobilnätet för att kommunicera, och man därför vill slippa arbete med att hantera utbytbara SIM‑kort. – eSIM är en specifik bit hårdvara, inte så kallad mjukvaru‑SIM (soft sim). – Se också Apple SIM.

[kort] [sim] [ändrad 19 februari 2018]