Telepathwords

tjänst för test av lösenord. Man matar in lösenordet tecken för tecken på Telepathwords webbsida och Telepathwords visar då vilka de tre mest sannolika följande tecknen är. Programmet utgår från kända vanliga lösen­ord, vanliga ord och uttryck samt teckenföljder på tangentbord. Det är en tjänst från Micro­soft Research. – Pröva Telepathwords på denna länk.

[lösenord]

Targuess

algoritm som uppges kunna knäcka de flesta lösenord på färre än 100 försök. – Targuess utgår från personlig information om lösenordets innehavare. Informationen samlas in på sociala forum på nätet. (Targuess arbetar alltså inte med vare sig ordlisteattacker eller uttömmande attacker.) Enligt Targuess upphovspersoner lyckas algoritmen med ungefär 73 procent av lösenorden. – Targuess har utvecklats av forskarna Ding Wang, Zijian Zhang, Ping Wang, Jeff Yan och Xinyi Huang. Se artikeln ”Targeted online password guessing: an underestimated threat” från 2016 (länk).

passface

”lösenansikte” – bild av ansikte som används i stället för lösenord för inloggning. Varje användare tilldelas en bild av ett ansikte (inte sitt eget) i stället för lösenord. Vid inloggning får användaren se ett antal ansikten på bildskärmen, och ska då välja det rätta. Detta upprepas flera gånger vid varje inloggning. Det är ett slags kognometri.

access key

  1. – kortkommando – tangenttryckning som ersätter menyval, som ctrl S för Spara;
  2. – åtkomstnyckel – specialiserat lösenord som ger tillgång till specifik information (till skillnad från ett vanligt lösenord som ger tillgång till all information som användaren har rätt att se);
  3. – söknyckel eller åtkomstnyckel – ord, fras eller andra tecken som gör det lätt att hitta viss information i ett system;
  4. åtkomstknapp – i formgivning av användargränssnitt: knapp eller annat grafiskt element som ger användaren tillgång till viss information (text, bild, ljud).

diceware

metod att skapa lösen­ord med tärningar. – Man skriver upp re­sul­tatet av fem tär­nings­kast (till exempel 5,3,6,2,3) och slår sedan upp talet (i detta fall 53623) i en speciell tabell. Tabellen har ett ord för varje tänkbart fem­siff­rigt utfall av tär­nings­kasten, närmare bestämt 7 776 olika ord. Orden har inget direkt samband med siffer­serierna. Det är lämp­ligt att upprepa pro­ce­duren så att man får ett lösen­ord som består av flera ord –— fem eller fler re­kom­men­deras. – Det finns ord­listor för dice­ware på många språk, bland annat svenska (länk). (53623 blir ”sekin” i den svenska ord­listan, och ”taikiu” på maori.)– – Po­ängen med dice­ware är att det är bättre att slumpa fram orden i ett lösenord (eller ”lösen­fras”) än att välja dem själv, eftersom ord som man väljer själv kan vara lätta för andra att gissa. Och det är lätt att komma ihåg lösenord som består av riktiga ord. –– Trots namnet på ware är dice­ware inget program. –– Dice­ware ut­veck­la­des av ameri­kanen Arnold Rein­hold, se diceware.blogspot.com.

kognometri

(cognometrics) –– användning av människans minne och pro­blem­lös­nings­för­måga för identi­fi­ering och åt­komst­kontroll. Exempel: att an­vänd­aren måste peka ut ett visst ansikte bland flera för att bli in­släppt (pass­faces). – Lik­nande metoder används för att för­svåra för så kallade robotar att komma in på vissa webb­sidor,– se robot­filter (captcha). –– Ordet kogno­metri an­spelar på bio­metri (kropps­avläs­ning) och på kog­ni­tion (med­vetet tänkande).

Chronos

  1. – en liten rund platta som gör en vanlig klocka till en smart klocka. – Plattan sätts fast på undersidan av valfritt vanligt armbandsur, och ligger alltså direkt mot huden. Den kopplas trådlöst till en smart mobil. Den kan vibrera, visa ljus­signaler (undertill på sidorna), och reagerar på rörelser. Man kan därför tacka nej till inkom­mande telefon­sam­tal och reglera volymen på musik med hand­rörelser. – Chronos utvecklas av ett ameri­kanskt företag med samma namn, och visades först upp i juni 2015. – Se wearchronos.com;   [smarta klockor]
  2. – teknik som gör att en ensam wi-fi-router kan avgöra var en användare befinner sig. Tekniken sägs kunna göra lösenord till wi-fi överflödiga, eftersom man kan ställa in routern så att den bara kommunicerar med användare i ett bestämt område, till exempel inom en bostads fyra väggar. Grannar och förbipasserande kan alltså inte snylta. – Tekniken kan också användas för att hålla drönare på ett bestämt avstånd från operatören. – Chronos har utvecklats av forskare på MIT och presenterades i mars 2016. – Se MIT:s webbsidor och denna mer tekniska presentation.

engångslösenord

lösenord som bara används en gång. – Sådana lösenord används när man loggar in på webbaserade tjänster med krav på hög säkerhet, till exempel banker. Eftersom lösen­ordet bara används en gång är det oanvänd­bart för utom­stå­ende som uppfångar det. – En­gångs­lösen­ord räknas vanligtvis fram av en speci­ell dosa som an­vänd­aren har. Webbsidan visar ett slump­mässigt valt tal för användaren, som matar in dem i dosan. Dosan utför en matematisk operation på talet och visar resultatet, som användaren matar in på webbsidan. Webbtjänsten har tillgång till samma matematiska funktion som dosan har och kan därför kontrollera att en­gångs­lösen­ordet är korrekt. – Engångs­lösen­ord används oftast till­sam­mans med ett stående lösenord eller andra former av autenti­se­ring. Det räknas då som stark auten­ti­se­ring eller två­faktors­auten­ti­se­ring. – På engelska: one-time password, förkortat otp. – Läs också om engångskrypto (one-time pad).