logistisk regression

en typ av sannolikhetsberäkning som ger svar på ifall det finns ett statistiskt samband mellan en variabel och en eller flera andra variabler. Den ena är responsvariabeln, som alltid är ja eller nej – det finns ett statistiskt samband eller det finns inte något statistiskt samband. (På engelska: indicator variable.) De andra är förklarande variabler, som kan ha vilka positiva värden som helst. (På engelska: independent variables eller predictors.) – Exempel: finns det ett statistiskt samband mellan lungcancer och rökning? Responsvariabeln är, som alltid, ja eller nej. Förklarande variabler kan vara data om rökare och icke-rökare: till exempel ålder, kön, hur länge har personen rökt, hur mycket har personen rökt; har personen diagnosticerats med lungcancer. – På engelska: logistic regression. – Språkligt: Logistisk regression har inget att göra med logistik i betydelsen transporter och lagring: logistik är här ett ålderdomligt ord för matematiska beräkningar. – Mer i Wikipedia.

[sannolikhet] [statistik] [17 juni 2019]

bias

  1. – missvisande bild av något, orsakad av medvetna eller omedvetna förutfattade meningar; fördomar, partiskhet, vinkling;
  2. – i maskininlärning – tendens hos en algoritm som har utvecklats med maskininlärning att söka efter lösningar som liknar lösningarna på de de problem som algoritmen har tränats med. Men sådana kända lösningar behöver inte vara representativa för lösningarna till andra problem som är nya för algoritmen;
  3. – i statistik och annan vetenskaplig verksamhet: metodfel – systematiskt fel vid insamling och urval av data.

– Ordet bias används både på svenska och engelska.

[fel] [maskininlärning] [statistik] [29 april 2019]

evaluation

  1. – i matematik och programmering: evaluering – beräkning av det faktiska värdet av ett algebraiskt uttryck, en integral eller beräkning av utdata från ett avsnitt programkod. I stället för evaluering säger man ofta beräkning. – Se också ivrig beräkning (eager evaluation) och lat beräkning (lazy evaluation);
  2. utvärdering, bedömning.

[matematik] [programmering] [10 januari 2019]

selektion

– val, urval:

  1. – i programkörning: programmets val mellan två eller flera alternativ (hopp) vid en punkt i programkörningen; valet bestäms vid varje enskild körning av utfallet av tidigare beräkningar eller av andra omständigheter som programmet känner till:
  2. – i statistik: urval – den del av den totala relevanta populationen som undersöks, och som man sedan drar slutsatser om hela populationen från. För att man ska kunna dra korrekta slutsatser måste urvalet / selektionen vara representativt för helheten, annars talar man om urvalsfel.

– På engelska: selection.

[programkörning] [statistik] [24 september 2018]

heltalsrepresentation

principen att alla tal som behandlas i en dator måste ha formen av positiva heltal. Detta gäller för datorns inre arbete, inte för vad användaren ser. Anledningen är att när tal ska behandlas som maskinkod finns det inget tecken som står för minustecken eller decimalkomma – alla kombinationer av ettor och nollor är nämligen upptagna, eftersom alla står för hela tal. Man måste därför ta till knep för att representera negativa tal och tal med decimaler. Vilket knep som ska användas anges genom typning:

  • – för negativa tal gör man så att man delar in talmängden som datorn kan hantera (se ordlängd) i två delar: de låga talen står för positiva heltal och de höga talen står för negativa heltal. Det finns sedan sätt att utföra matematiska operationer med positiva tal (=låga tal) och negativa tal (=höga tal) så att resultatet blir rätt – se tvåkomplementsform;
  • – för tal med decimaler används flyttalsrepresentation: alla tal noteras med lika många siffror, uppdelade i två delar. Den första delen anger så många siffror som möjligt i talet (antalet är ju begränsat), den andra delen anger hur många av siffrorna som ska stå efter decimalkommat;
  • – för potensräkning (”upphöjt till”) används en representation som liknar den som används för decimaler.

– På engelska: integer representation.

[matematik] [programmering] [ändrad 7 januari 2019]

tvåkomplementsform

ett sätt att ange positiva och negativa tal med binär representation så att man kan göra beräkningar. Förutsättningen är att det inte går att ange minustecken: negativa tal måste därför anges som positiva tal på ett sätt som gör att man ändå kan göra matematiska beräkningar och få rätt svar:

  1. – Tvåkomplementsform förutsätter att alla tal i beräkningen skrivs med samma antal binära siffror (ettor och nollor). I följande exempel används åtta binära siffror, men det går bra med vilket antal som helst. Det största tal som kan skrivas med åtta binära siffror är ”11111111” (=255). Om en beräkning ger ett resultat som blir 256 eller mer ”slår kilometerräknaren om”, så efter ”11111111” kommer ”00000000”. Med vanliga decimala siffror: 255 följs av 0;
  2. – Positiva tal måste i tvåkomplementsform börja med 0. Det innebär att det största positiva tal som i tvåkomplementsform kan skrivas med åtta binära siffror är ”01111111” (=127). Positiva tal noteras som vanligt, fast alltid med så många nollor i början som behövs för att det ska bli åtta binära siffror;
  3. – Negativa tal börjar med 1. Man räknar baklänges från 256. Talet -1 skrivs i tvåkomplementsform som ”11111111” (=255), -2 blir ”11111110” (=254) och så vidare. Det minsta negativa tal som kan skrivas med åtta binära siffror blir alltså ”10000000” (=128), som här alltså står för -128;
  4. – Subtraktion görs sedan genom addition: det positiva talet adderas till det negativa. – Exempel (med decimala siffror): 10-3=7 blir i tvåkomplementsform 10+253=263 – men eftersom räkneverket ”slår om” till 0 vid 256 blir resultatet 263-256=7, vilket är rätt. Summan av ett positivt tal och samma negativa tal blir alltid 256, det vill säga noll.

– På engelska: two’s complement.

[matematik] [programmering] [ändrad 5 december 2020]