Pixar Animation Studios – ett amerikanskt företag som gör datoranimerade långfilmer. – Pixar är sedan 2006 dotterbolag till Disney; tidigare ägdes det av Steve Jobs†. – Pixar gjorde 1995 den första helt datoranimerade långfilmen, Toy Story (se IMDb, länk), och har sedan dess gjort en rad succéer. Pixar skriver alltid egna filmmanus och utgår inte, till skillnad från vad Disney historiskt har gjort, från kända berättelser. – Disney distribuerade Pixars filmer i många år och köpte 2006 företaget från Steve Jobs i utbyte mot aktier, vilket gjorde Steve Jobs till Disneys största aktieägare. – Pixar grundades 1979 (då under annat namn) av filmregissören George Lucas, som 1986 sålde företaget till Steve Jobs. Från början utvecklade Pixar speciella datorer för datoranimering, men gick successivt över till att i stället göra egna filmer. Detta berodde till stor del på att den begåvade filmskaparen John Lasseter fanns på företaget fram till slutet av 2018. (Han har beskyllts för ovälkomna sexuella närmanden och har därför lämnat Pixar.) – Pixar har utvecklat programmet Renderman för framställning av animerad film. – Edwin Catmull, som har varit anställd sedan Pixar grundades, och hans kollega Patrick Hanrahan fick Turingpriset för år 2019 för sina ”grundläggande bidrag till tredimensionell datorgrafik” (se denna länk och denna länk).– Se pixar.com.
det första kalkylarket. – VisiCalc utvecklades för Apple II† av Dan Bricklin(länk) och Bob Frankston(länk). Programmet, som kom 1979, anses vara det program som förvandlade hemdatorn från en hobbygrej till ett seriöst verktyg. Det kom också versioner för IBM PC†, Commodore† och Atari†. – VisiCalc såldes i 700 000 exemplar. Tillverkningen upphörde 1983. Då hade VisiCalc fått konkurrens av Lotus 1‑2‑3†, som allmänt ansågs mer kraftfullt och enklare att hantera. – En körbar version av VisiCalc, 1982 års modell, för pc kan laddas ner här. – Läs mer om VisiCalc på Dan Bricklins webbsidor.
– compact disc – digital optisk disk, från början avsedd för musik. Det var den första optiska disken som fick stor spridning, och den kom före DVD. Standarden för CD presenterades 1979. CD används för musik, data och fotografier, men på grund av begränsat utrymme inte för filmer. – CD som användes för datalagring kallades för CD‑ROM, men oftast räckte det med att kalla dem för bara CD. – Undvik att skriva CD‑skiva, skriv bara till exempel ”en CD”. För stavningen (disc eller disk), se disk. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk. – För CD som man för eget bruk kan lagra data eller musik på (”bränna”), se CD‑R, CD‑RW, CD+R och CD+RW;
