Vallée, Jacques

(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas Engelbarts Augmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i boken The network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.

[personer] [27 juli 2021]

Bini, Ola

(1982) – svensk programmerare som den 12 april 2019 greps av polisen i Ecuador. Anklagelserna mot Ola Bini var först oklara, men han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange. Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini hade besökt Julian Assange tolv gånger på ambassaden. – Ola Bini har bott i Ecuador sedan 2014, och han har arbetat på Centro de autonomía digital (länk). Han släpptes från häktet den 21 juni 2019, men får inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls den 3 december 2020. Senaste budet är att han ska ställas inför rätta 19–21 januari 2022. – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.

[personer] [politik] [ändrad 30 november 2021]

Ada Lovelace Award

en utmärkelse som delas ut av Association for women in computing (AWC). Priset ger till personer som utmärkt sig på ett av dessa områden, eller båda:

  • – Tekniska och vetenskapliga prestationer;
  • – Insatser till stöd för kvinnor i it‑världen.

– Utmärkelsen är uppkallat efter Ada Love­lace†. Fullständigt namn: Augusta Ada Lovelace Award. Det har delats ut sedan 1982, men inte varje år, fram till 2005. Efter 2005 har det bara delats ut 2019. – Se AWC:s webbplats: länk (från 2011). – Jäm­för med Love­lace Medal.

[ut­märkelser] [ändrad 27 september 2021]

automatspelslagen

en svensk lag som reglerar anordning av icke vinstgivande dator­spel och andra automatspel för allmänheten. – Som icke vinstgivande räknas också spel där man kan få frispel (men inte vinna pengar eller föremål). Sådana spel kallas också för förströelsespel. – Lagen, som är från 1982 (med ändringar som började gälla 2019), säger att alla som tillhandahåller sådana spel för allmänheten måste ha tillstånd från Lotteriinspektionen. Tidigare måste de också betala en avgift, så kallad LAN‑avgift – se LAN-kafé – den avgiften avskaffades 2019. (Däremot kostar det fortfarande att få tillstånd.) – Lagen väckte uppmärksamhet sommaren 2014 när hamburgar­kedjan Max hotades med böter av Lotteriinspektionen för att restaurangen tillhandahöll Microsofts Xbox 360 till sina gäster. Lotteriinspektionen hade redan tidigare, 2012, skrivit till regeringen och föreslagit att lagen skulle ändras: det skulle krävas anmälan, men inte tillstånd. 2013 började Lotteriinspektionen att tillämpa ett tidigare beslut i regeringsrätten om att så kallade LAN‑kaféer omfattas av automatspelslagen, vilket innebär krav på tillstånd och avgifter. Men riksdagens kulturutskott föreslog i mars 2015 att kravet på avgift skulle tas bort. – Som automatspel enligt denna lag räknas bland annat så kallade tv‑spel (som spelas med spelkonsol), flipperspel, arkadspel och målspel (som ishockeyspel). – Om bakgrunden till lagen, se denna artikel i Computer Sweden. – Lagens formella namn: Lag (1982:36) om anordnande av visst automat­spel, se länk; tillägg som trädde i kraft 2019, se denna länk. – IDG:s artiklar om Lotteriinspektionen: länk.

[lagar] [spel] [ändrad 29 maj 2021]

Compaq

en tillverkare av persondatorer, 2002 köpt av dåvarande Hewlett-Packard†. – Compaq grundades 1982 och var ett av de första företagen som specialiserade sig på IBM‑kom­pa­tibla persondatorer. Compaq blev snabbt en ledande datortillverkare och köpte under 1990‑talet Tandem Computers† och Digital†. 2001 påbörjades en sammanslagning med dåvarande Hewlett‑Packard, avslutad i början av 2002. Compaq blev då en division av Hewlett‑Packard, och varumärket Compaq användes fram till 2013.

[it-historia] [uppköpt] [ändrad 1 juni 2020]

Lotus

(Lotus Software, ursprungligen Lotus Development) – ett uppköpt programföretag, grundat 1982 av Mitch Kapor och Jonathan Sachs. Lotus lanserade 1983 Lotus 1‑2‑3, som i ungefär tio år var det ledande kalkylarket. Det såldes fram till 2013. 1989 kom Lotus Notes (numera HCL Notes), se också Iris Associates†. – IBM köpte Lotus 1995. Lotus blev då först ett helägt dotterbolag, men numera an­vänd­er IBM inte längre varumärket Lotus.

[företag] [it-historia] [uppköpt] [ändrad 27 december 2021]

Tron

Bild från filmen Tron. Mänsklig skådespelare med datoranimerade konturer mot stiliserad bakgrund.
Datoranimering modell 1982.
    1. – ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelek­tronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många ap­pa­rater möjlig­het att sam­verka i real­tid. Det fanns på 1980‑talet special­versioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org);
    2. – en Disneyfilm från 1982. Det var en science fiction­film om dator­teknik, och det var den första långfilmen som använde dator­animering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
    3. – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†.

[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [kryptovalutor] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 2 mars 2021]