(Article 29 data protection working party, förkortat: WP29) – ett avvecklat rådgivande EU‑organ som skulle se till att Dataskyddsförordningen respektive Dataskyddsdirektivet† tillämpades likformigt i hela EU. Den har ersatts av Europeiska dataskyddsstyrelsen. – Gruppen bildades 1996 och hade namn efter artikel 29 i Dataskyddsdirektivet. I Artikel 29‑gruppen ingick en representant för dataskyddsmyndigheten i varje medlemsstat samt från Europeiska datatillsynsmannen och EU‑kommissionen. – Se EU:s webbsidor (inaktuell) och Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk).
[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [inaktuellt] [personuppgifter] [ändrad 6 januari 2021]
(the finality principle) – principen att personuppgifter enbart får användas för de ändamål som angavs när de samlades in. – Det förutsätts att den person som uppgifterna handlar om har gett sitt samtycke till att uppgifterna registreras och informerats om vad de ska användas till. Finalitetsprincipen definierades i Personuppgiftslagen†, PuL, paragraf 9, punkt d, fast den kallades där inte för finalitetsprincipen. Den är hårdare reglerad i Dataskyddsförordningen, men inte heller där under det namnet. – Se Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor: imy.se/verksamhet… under rubriken Ändamålsbegränsning. – Påpekande: I engelskspråkig juridik står finality också för principen att vissa domslut är definitiva, och därför inte får ändras eller upphävas genom utslag i andra instanser. Det kan också användas om principen att ett administrativt beslut inte får prövas i domstol förrän det har blivit fastställt i högsta administrativa instans.
[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 22 april 2022]
(data protection officer, DPO) – person som ansvarar för att en organisation följer Dataskyddsförordningen, i synnerhet när det gäller dataskydd. – Dataskyddsombudet kan vara en anställd eller en extern kraft. Organisationer som har fler än 250 anställda, eller som har som huvudsaklig verksamhet att behandla personuppgifter, är skyldiga att utse ett dataskyddsombud; för andra är det frivilligt. Dataskyddsombudet ska ha sådana befogenheter att hon kan utföra sitt uppdrag effektivt. – I Personuppgiftslagen†, PuL, motsvarades dataskyddsombud av personuppgiftsombud.
[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 18 mars 2022]
(processor, data processor) – i Dataskyddsförordningen: företag eller person som behandlar personuppgifter för någon annans räkning. Uppdragsgivaren kallas för personuppgiftsansvarig, på engelska controller. Det förutsätts att personuppgiftsbiträdet behandlar personuppgifter enbart i enlighet med uppdragsgivarens instruktioner och riktlinjer, och inte för egna syften. Enligt Dataskyddsförordningen är det uppdragsgivaren, den personuppgiftsansvariga, som helt och hållet ansvarar för hanteringen av personuppgifterna. Kontrakt och avtal måste alltså klart och tydligt ange vad som gäller. Detta ska inte heller gå att kringgå genom att personuppgiftsbiträdet i sin tur anlitar ett personuppgiftsbiträde: i så fall följer avtalet med den personuppgiftsansvariga alltid med. – Samma term användes i den avskaffade Personuppgiftslagen†, PuL.
[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 28 oktober 2019]
(right to explanation) – varje persons rätt att få en förklaring av hur ett it‑system har gjort automatiserade bedömningar om honom eller henne. – Rätten till förklaring anses vara en konsekvens av EU:s Dataskyddsförordnings skrivningar om så kallad profilering, även kallat algoritmiskt beslutsfattande. Uttrycket ”rätt till förklaring” förekommer dock inte i Dataskyddsförordningen. Att den ändå blir en konsekvens av vissa skrivningar hävdades sommaren 2016 av Bryce Goodman (länk) och Seth Flaxman (länk), se denna artikel. Sedan dess har frågan om ifall denna rätt finns, och hur långt den sträcker sig, dryftats utan att prövas juridiskt. Rätten gäller bara bedömningar som får juridiska eller på annat sätt betydande konsekvenser för den det gäller. – Om rätten till förklaring får rättslig tillämpning får den långtgående konsekvenser för många företag och tjänster på internet. Det är nämligen ofta praktiskt taget omöjligt att förklara i detalj hur avancerade system för kreditvärdering och annat fungerar i enskilda fall. – Läs mer i The Medium.
[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 14 december 2020]
i EU:s Dataskyddsförordning: den som lagrar och bearbetar personuppgifter. – Mer precist: företag, myndighet, annan organisation eller person som bestämmer över ändamålet med insamling och bearbetning av personuppgifter och vad som ska göras med dem. Det spelar alltså ingen roll ifall hanteringen av data görs inom organisationen eller om den läggs ut på någon annan – se personuppgiftsbiträde. Personuppgiftsansvarig kan vara en person om det är en ensamföretagare, men annars är det organisationen som helhet. (Ett dataskyddsombud är däremot alltid en person.) Privatpersoner som hanterar personuppgifter för eget bruk räknas inte. – På engelska: controller eller data controller.
[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 9 mars 2018]