Etikett: gdpr

strukturerad personuppgift

personuppgift som ingår i en sammanställning av information som är utformad för att underlätta sökningar, till exempel databaser. – Strukturerade personuppgifter är uppdelade i fält, som förnamn, efternamn, adress etcetera. – Från 2007 hade Personuppgiftslagen† (PuL) strängare bestämmelser för strukturerade personuppgifter än för ostrukturerade personuppgifter. Men Dataskyddsförordningen, som trädde i kraft 2018 och då ersatte PuL, gör ingen skillnad. – Se också strukturerade data.

[juridik] [personuppgifter] [ändrad 8 januari 2020]

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]

personuppgift

i svensk lag och EU-lag: all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person. – Så definierades personuppgift i Personuppgiftslagen† (PuL). EU:s Dataskyddsförordning, som trädde i kraft i maj 2018 och då ersatte PuL, har i stort sett samma definition av personuppgift. All information som kan användas för att identifiera en person räknas som personupp­gifter. Det räcker med att någon som känner personen kan förstå vem det handlar om. Även bilder räknas som personuppg­ifter: inte bara porträtt utan också till exempel foto av personens hus. – Från 2007 skilde PuL mellan:

– Data­skydds­för­ord­ningen gör däremot ingen skillnad mellan strukturerade och ostruk­tur­e­rade personuppgifter.

– Säkerhetsexperten Bruce Schneier delar in person­upp­gifter som förekommer på internet i sex grupper:

  1. – tjänsteuppgifter;
  2. – utlämnade uppgifter;
  3. – anförtrodda uppgifter;
  4. – utomstående uppgifter;
  5. – beteendebaserade uppgifter och:
  6. – härledda uppgifter.

– Läs mer här. – I amerikansk lag kallas personuppgifter för personally identifiable information, förkortat PII.

[personuppgifter] [ändrad 19 december 2021]

Personuppgiftslagen

(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]