Etikett: gdpr

kamerabevakningslagen

svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotograf­e­r­ing från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Datainspektionens webbsidor (länk). – Den tidigare kamera­­över­­vak­­nings­­lagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).

[foto] [lagar] [namnbyte] [robotar] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande eller genant information om henne själv avlägsnad från internet. – När förslaget till EU:s Data­skydds­förordning först lades fram i januari 2012 före­slogs att den rätten skulle in­föras. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nät­verk eller hos ett före­tag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säker­­­­hets­­­organ ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart, se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑dom­­stolen att Google på be­gäran av privat­­personer måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovid­kommande eller för­åldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till EU:s Dataskyddsförordning. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bank­ruptcy, social bank­ruptcy, virtuellt självmord och web dead.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 4 oktober 2018]

Personuppgiftslagen

(PUL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. – Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). – Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 november 2019]