(RTBF) – se rätt att bli bortglömd.
[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter]
Ord och uttryck i it-branschen
(provenance) – dokumentering av ett objekts ursprung och historia. – Proveniens omfattar uppgifter om när något tillverkades eller skapades, vem som gjorde det, när och var det skedde, eventuella senare ändringar. Proveniens kan också, där det är tillämpbart, omfatta objektets olika ägare. Termen förekommer främst inom arkivvetenskap, museivetenskap och i antikvitets- och konsthandeln. – När det gäller data används proveniens om uppgifter om den ursprungliga källan för dokument och annan information. – Proveniens kan ha juridisk betydelse. När det gäller behandling av personuppgifter måste man, enligt EU:s Dataskyddsförordning, kunna visa varifrån man har fått dem och att den person som uppgifterna gäller har lämnat samtycke till att uppgifterna behandlas. – Jämför med datahärkomst (data lineage).
[arkiv och bibliotek] [data] [ändrad 13 augusti 2019]
– le droit a l’oubli – se rätten att bli bortglömd.
[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter]
en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotografering från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraövervakningslagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).
[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]
varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv avlägsnad från internet. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna begära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det innebär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benämningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy, social bankruptcy, virtuellt självmord och web dead.
[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 12 oktober 2020]
enligt Personuppgiftslagen† (PuL): all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person. Dataskyddsförordningen, som trädde i kraft i maj 2018 och då ersatte PuL, har i stort sett samma definition av personuppgift. All information som kan användas för att identifiera en person räknas som personuppgifter. Det räcker med att någon som känner personen kan förstå vem det handlar om. Även bilder räknas som personuppgifter: inte bara porträtt utan också till exempel foto av personens hus. – Sedan 2007 skilde PuL mellan:
– Dataskyddsförordningen gör däremot ingen skillnad mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter.
– Säkerhetsexperten Bruce Schneier delar in personuppgifter som förekommer på internet i sex grupper:
– Läs mer här. – I amerikansk lag kallas personuppgifter för personally identifiable information, förkortat PII.
[personuppgifter] [ändrad 21 oktober 2020]
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 6 november 2019]