rätt till förklaring

(right to explanation) – varje persons rätt att få en förklaring till hur ett it‑system har gjort bedömningar om honom eller henne. Den rätten anses vara en konsekvens av EU:s Data­skydds­för­ordnings skrivningar om så kallad profilering, även kallat för algoritmiskt beslutsfattande. Uttrycket ”rätt till förklaring” förekommer dock inte i Data­skydds­för­ord­ningen. Att den ändå blir en konsekvens av vissa skriv­ningar hävdades sommaren 2016 av Bryce Goodman (länk) och Seth Flaxman (länk), se denna artikel. Sedan dess har frågan om ifall denna rätt finns, och hur långt den sträcker sig, pågått utan att prövas juridiskt. – Om rätten till förklaring får rättslig tillämpning får den långtgående konsekvenser för många företag och tjänster på internet. Det är nämligen ofta praktiskt taget omöjligt att förklara i detalj hur avancerade system för mark­nads­för­ing, rekommendationer, kreditvärdering och annat fungerar i enskilda fall.

[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 22 maj 2017]

personuppgiftsansvarig

i EU:s Dataskyddsförordning: den som lagrar och bearbetar personuppgifter. Mer precist: företag, myndighet, annan organisation eller person som bestämmer över ända­målet med insamling och bearbetning av per­son­upp­gifter och vad som ska göras med dem. Det spelar alltså ingen roll ifall hanteringen av data görs inom organisationen eller om den läggs ut på någon annan – se personuppgiftsbiträde. Personuppgiftsansvarig kan vara en person om det är en ensamföretagare, men annars är det organisationen som helhet. (Ett dataskyddsombud är däremot alltid en person.)  Privatpersoner som hanterar personuppgifter för eget bruk räknas inte. – På engelska: controller eller data controller.

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 9 mars 2018]

missbruksregeln

benämning på den avskaffade lag som sade att uppgifter som kränker en persons per­son­liga integritet inte fick hanteras i ostrukturerade data. Detta föreskrevs i paragraf 5a i den avskaffade Personuppgiftslagen† (PUL). Annars var personupp­gifter i ostrukturerade data undantagna från Personuppgiftslagen. – Person­uppgifts­lagen ersattes 2018 med EU:s gemensamma Dataskyddsförordning, som inte gör skillnad mellan strukturerade och ostruk­tur­e­rade person­uppgifter. Alla per­son­upp­gifter faller därmed under miss­bruks­regelns princip. – Som kränk­ande personuppgifter räknas framför allt det som i lagen kallas för känsliga personuppgifter.

[dataskyddsförordningen] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]

Dataskyddsförordningen

EU:s förordning om dataskydd för personuppgifter. – Grundtanken i förord­ningen är att varje person ska ha bestämmanderätt över sina personuppgifter. Förordningen gäller som lag i EU:s medlemsländer sedan den 25 maj 2018. Då ersatte den i Sverige Personuppgiftslagen† (PUL), och för hela EU har den ersatt Dataskyddsdirektivet†. Att förordningen är gemensam för hela EU motiveras med att företag och andra organisationer inte ska behöva rätta sig efter olika lagar och regler i olika EU‑länder. Förordningen gäller inte privatpersoner och deras digitala adressböcker eller andra data för privat bruk. – De fem grundprinciperna i Dataskyddsförordningen är:

  • – Individen är källan. Personuppgifter ska komma från den som de gäller;
  • – Rätt att veta. Var och en ska ha rätt att veta vilka personuppgifter som lagras om en, och vad de används till;
  • Samtycke. Det ska krävas godkännande av den registrerade för lagring av personuppgifter;
  • – Minimering. Man får inte samla in och spara fler personuppgifter än vad som är befogat med tanke på syftet;
  • – Hårda straffavgifter. Företag och andra organisationer som bryter mot reglerna kan åläggas att betala höga avgifter.

– Viktiga inslag i EU:s dataskyddsförordning är:

  • – registering av personuppgifter kräver samtycke av den som det gäller;
  • – om det gäller personer under 16 år måste man ha vårdnadshavares samtycke;
  • – i samband med registreringen måste man informera om vilket rättsligt stöd man har för att samla in och lagra personuppgifterna;
  • – man får sedan inte bredda användningen av personuppgifterna;
  • – företag och organisationer som samlar in och lagrar uppgifter som kan ha allvarliga konsekvenser för de berördas personliga integritet måste göra en konsekvensanalys och i allvarliga fall samråda med tillsynsmyndigheten (i Sverige Datainspektionen). Detta gäller alltid för uppgifter om minderåriga;
  • – företag eller organisation som huvudsakligen hanterar personuppgifter eller har minst 250 anställda måste ha ett dataskyddsombud som ser till att Dataskyddsförordningen efterlevs;
  • – alla dataintrång eller andra incidenter som kan leda till att personuppgifter kommer på avvägar måste dokumenteras, och i allvarliga fall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Om dataintrånget kan leda till allvarliga risker för de personer som uppgifterna gäller (till exempel ekonomisk förlust) måste man även informera dem;
  • – om en organisation överlämnar personuppgifter till en annan organisation måste den första organisationen meddela den andra ifall uppgifterna senare ändras;
  • – personuppgifter i ostrukturerat material (till exempel på webbsidor) ska nu behandlas enligt samma regler som personuppgifter i strukturerade databaser. Detta gäller även för personuppgifter som har lagts in innan Dataskyddsförordningen trädde i kraft;
  • – när man samlar in personuppgifter måste man informera de berörda om vem man är, varför man gör det, vad uppgifterna ska användas till och vilken rätt man har att samla in uppgifterna. Man måste också upplysa om vart man kan vända sig med klagomål;
  • – de berörda har rätt att se vilken information som har samlats in om dem, att få felaktiga uppgifter rättade, att bli strukna (se också rätt att bli bortglömd), att invända mot hur personuppgifterna an­vänds och att flytta personuppgifterna (till exempel från ett företag till ett annat, som när man byter teleoperatör);
  • – företag som inte följer Dataskyddsförordningen kan åläggas att betala straffavgifter på upp till 20 miljoner euro, för stora företag ännu mer.

– Att det är en förordning i stället för ett direktiv innebär att bestämmelserna gäller som lag i alla EU‑länder (samt Island, Liechtenstein och Norge). Det finns visst utrymme för nationella anpassningar, se Dataskyddslagen. Grundlagen påverkas inte av Dataskyddsförordningen. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen gäller som tidigare. Läs också om ePrivacy-förordningen. – Hela texten på svenska finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dataskyddsförordningen: länk.

– På engelska: General data protection regulation, förkortat GDPR.

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 27 maj 2019]

proveniens

(provenance) – dokumentering av ett objekts ursprung och historia. – Proveniens omfattar uppgifter om när något tillverkades eller skapades, vem som gjorde det, när och var det skedde, eventuella senare ändringar. Proveniens kan också, där det är tillämpbart, omfatta objektets olika ägare. Termen förekommer främst inom arkivvetenskap, museivetenskap och i antikvitets- och konsthandeln. – När det gäller data används proveniens om uppgifter om den ursprungliga källan för dokument och annan information. – Proveniens kan ha juridisk betydelse. När det gäller behandling av personuppgifter måste man, enligt EU:s Dataskyddsförordning, kunna visa varifrån man har fått dem och att den person som uppgifterna gäller har lämnat samtycke till att uppgifterna behandlas. – Jämför med datahärkomst (data lineage).

[arkiv och bibliotek] [data] [ändrad 13 augusti 2019]

kamerabevakningslagen

svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotograf­e­r­ing från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Datainspektionens webbsidor (länk). – Den tidigare kamera­­över­­vak­­nings­­lagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).

[foto] [lagar] [namnbyte] [robotar] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]