Ord och uttryck i it-branschen
– (engelska för glas):
[användargränssnitt] [bildskärmar] [glasögon] [jargong] [ändrad 14 januari 2016]
ett projekt som utvecklar interaktiva glasögon för blinda och synskadade. –Givevision ska ha ansiktsigenkänning och med syntetiskt tal tala om för användaren att någon som hon känner närmar sig, och vem det är. Glasögonen ska också känna igen miljöer, tala om var dörren är och läsa text och prislappar. Givevision testades första gången i slutet av 2015. Projektet har utvecklat SightPlus, ett hjälpmedel för personer med nedsatt syn, baserat på en smart mobiltelefon som placeras framför ögonen i en mask. – Se givevision.net.
[glasögon] [tillgängligt] [ändrad 11 november 2020]
glasögon från Microsoft för virtuell verklighet. – Glasögonen är ett mellanting mellan interaktiva glasögon och VR‑hjälm. De visades upp i januari 2015. De ger så kallad blandad verklighet (mixed reality), det vill säga att användaren ser både sin materiella omgivning och tredimensionella och rörliga bilder som genereras av glasögonen och som passar in i omgivningen. 2019 kom HoloLens 2. – Se Microsofts webbsidor. – Se också hologram och förstärkt verklighet.
[glasögon] [virtuell verklighet] [3d] [ändrad 18 juni 2018]
ett amerikanskt företag som utvecklar interaktiva glasögon. – Den första produkten, Magic Leap One (länk), började säljas i USA i augusti 2018. Företaget, som grundades 2010, har varit hemlighetsfullt, men målet har varit glasögon som visar vad som kallas för blandad verklighet; Magic Leap kallar det för cinematic reality. Det vill säga att datorspel, specialeffekter och underhållning genom glasögonen ska kunna överlagras på den vanliga verkligheten på ett naturtroget sätt. Användaren ska kunna se en blandning av verklighet och datoranimeringar. – I december 2016 hävdade journalisten Reed Albergotti (finns på Twitter) att förhandsinformationen från Magic Leap var kraftigt överdriven, och att förväntningarna inte kommer att kunna infrias. Se denna artikel (som kräver konto). – I mars 2018 fanns det fortfarande ingen hårdvara att granska, men Magic Leap presenterade utvecklingsverktyg för glasögonen, se developer.magicleap.com. De första glasögonen lanserades som sagt i augusti 2018, och i februari 2019 ingick Magic Leap avtal med tv‑kanalen CNN om att köra CNN:s kanaler i glasögonen (se pressmeddelande). Det ska vara möjligt att visa flera tv‑kanaler samtidigt i glasögonen – som samtidigt släpper igenom en vy av den fysiska omgivningen. – Se magicleap.com.
[glasögon] [ändrad 24 augusti 2020]
interaktiva glasögon utvecklade av Takahito Iguchi, men aldrig tillgängliga som produkt. – En prototyp visades upp 2013 under namnet Telepathy One på mässan SXSW, men den kom aldrig i produktion. Telepathy One var en elegantare, men också enklare, variant av Google Glass. Utförandet var troligen ogenomförbart i industriell produktion. – Senare konstruerades Telepathys glasögon om för att man skulle kunna bära dem utanpå vanliga glasögon. Den senaste modellen var utvecklad för industriellt bruk och såg ut därefter. – Se telepathywear.com (nerlagt sedan mitten av 2010‑talet).
[aldrig realiserat] [glasögon] [ändrad 5 mars 2022]
irriterad benämning på bärare av Google Glass† när de inte använde glasögonen på ett acceptabelt sätt. Glasögonen hade inbyggd videokamera som var ständigt påslagen som förval; den borde stängas av i många situationer.
[glasögon] [illa omtyckta personer] [jargong] [ändrad 12 juni 2021]
program skrivna för Google Glass. – Enligt uppgifter som blev kända i april 2013 krävde Google av fristående utvecklare för Google Glass att programmen skulle vara gratis och fria från reklam. Utvecklarna fick inte heller sälja uppgifter om användarna vidare.
[glasögon] [mjukvara] [-ware] [ändrad 9 januari 2019]
varumärke för interaktiva glasögon från Google. – Det gäller glasögon med inbyggd bildskärm, konstruerade så att användaren kan se det som visas på bildskärmen samtidigt som hon ser omgivningen som vanligt (blandad verklighet). – Glasögonen fanns att köpa under 2014 under namnet Explorer Edition, men i januari 2015 beslöt Google att sluta sälja dem till konsumenter. I augusti 2015 spreds obekräftade uppgifter om ett kommande nytt utförande av Google Glass med namnet Enterprise Edition, EE. Först i maj 2019 presenterades Enterprise Edition 2, se Googles blogg. De glasögonen säljs bara till företag. De är avsedda som hjälpmedel i arbete. Bilder på Google Glass 2 hade visats i pressen i slutet av december 2015: glasögonen hade lämnats in till amerikanska telestyrelsen, FCC, men det blev då ingen produkt. – Under sommaren 2015 bytte projektet Google Glass namn till Project Aura. Det projektet togs över av Googles systerbolag X. Under 2017 försvann det namnet från Googles webbsidor. – Googles forskningschef Astro Teller förklarade i en artikel på idg.se (länk) varför den första modellen av Google Glass stoppades. Enligt Astro Teller ska den modell som såldes 2014 ses som en testmodell, inte som det slutliga utförandet. Dessutom uppstod etiska och juridiska problem med att bärarna av Google Glass ständigt var utrustade med en aktiv videokamera, vilket inte alla som de mötte uppskattade. (Bärarna kallades ibland för glassholes.) – Project Aura ska inte förväxlas med Googles Project Ara, och Google Glass ska inte förväxlas med det avvecklade Google Goggles†. – Program för Google Glass kallades för Glassware. På svenska har interaktiva glasögon skämtsamt kallats för glassögon efter Google Glass. – Läs också om Telepathy och Magic Leap.
[glasögon] [ändrad 1 januari 2021]
glasögon med inbyggd dator och en bildskärm som användaren kan se samtidigt som hon ser sin materiella omgivning som vanligt. Eventuellt används näthinneprojektion. – Det mest kända projektet för att utveckla interaktiva glasögon var Google Glass, som lades på is i början av 2015 men återupplivades 2019. – Se också Magic Leap, Telepathy och Givevision. – Jämför med VR‑glasögon.
[glasögon] [ändrad 22 maj 2019]