(CUAS eller C-UAS, på svenska: system för motverkande av obemannade luftfarkoster) – tekniska system för att upptäcka och stoppa drönare. Det kan gälla civila och militära drönare. Civilt handlar det främst om att upptäcka drönare som flyger i förbjudna zoner, som över eller nära flygplatser. Militärt handlar det om att upptäcka och stoppa fientliga drönare, som kan vara vapenbärare eller avsedda för spaning. Svårigheter med att upptäcka drönare är dels att de är svåra att upptäcka med radar, eftersom de flesta är små och dessutom till stor del av plast, dels att de kan starta och landa i stort sett var som helst – det finns ingen hemmabas.
ett amerikanskt företag som 2019 presenterade en drönare för inventering av det som finns på hyllorna i livsmedelsbutiker. Drönaren har kameraseende och kan utan stege se vad som finns på de översta hyllorna. Den har fyra propellrar som roterar i skyddande korgar. Hela drönaren är ungefär 40 centimeter från kant till kant. – Se pensasystems.com.
– zombiedrönare – drönare som har infekterats av ett skadeprogram så att det kan programmeras om av en angripare. Angriparen kan då få drönaren att bete sig destruktivt, till exempel angripa andra drönare – eller människor. – Se denna artikel i tidskriften Mother Jones;
(coffee drone) – drönare som på kafé eller annan plats för kaffedrickande kan upptäcka att någon beställer kaffe och därefter serverar kaffet. Den kan också förutse när någon vill ha påfyllning. IBM fick i augusti 2018 patent på en kaffedrönare i USA. IBM påpekade då att ”alla uppfinningar blir inte kommersiella produkter”.
ett hemlighetsfullt Google / Alphabet-projekt för trådlöst bredband från drönare. – Drönarna ska sända till markstationer med en frekvens på 28 gigahertz – med andra ord på millimeterbandet. Det är en mycket högre frekvens än 4g, vilket gör det möjligt att överföra flera gigabyte i sekunden. Nackdelen med så hög frekvens är att signalen har kort räckvidd, och stoppas av fysiska hinder, även om räckvidden blir längre när man sänder från himlen till markytan. Eventuellt kommer Google att behöva använda en speciell, energikrävande teknik, en fasstyrd antenn (phased array), för att öka räckvidden. – Projektet, som är en fortsättning på Project Titan, blev känt i början av 2016, och försöksverksamhet pågick då i New Mexico. – Se artikel i The Guardian(länk). – Läs också om Loon†.
en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotografering från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraövervakningslagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).
– ett planerat obemannat solkraftsdrivet flygplan som skulle ge trådlös internetanslutning i områden där det saknades. Projektet avvecklades 2018. – Aquila utvecklades av Facebook, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flygplan, drönare, var Aquila mycket stort. Vingbredden var 42 meter – som ett stort passagerarplan. Men planet vägde bara lite över 400 kg. Det skulle flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passagerarplan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknades därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en diameter på ungefär 80 kilometer. Planet skulle laddas upp med solenergi under dagen och då gå upp på högre höjd; på natten skulle det få förlora höjd för att spara energi. Men det skulle i princip aldrig behöva landa. – Aquila ingick i Facebooks projekt internet.org , numera Facebook Connectivity(facebook.com/connectivity). – Det uppges att Facebook därefter samarbetar med flygplanstillverkaren Airbus om ett liknande projekt, Zephyr. – Jämför med GooglesLoon†;
– ett system för utveckling av produkter för sakernas internet, se aquila.io (borttagen);
– ett hemlighetsfulltApple‑projekt för utveckling av en elbil. (Tidigare också känt som iCar.) – I en intervju i juni 2017 bekräftade Apples vd Tim Cook att Apple utvecklar system för självkörande bilar, men inte tänker utveckla någon egen bil, se intervju i Bloomberg. – Rykten om bilprojektet spreds i början av 2015 när Apple rekryterade experter från Tesla och Daimler. Det ryktades också att Apple tänkte köpa Tesla. En besynnerlig bil som körde omkring i Silicon Valley, och som tillhörde Apple, bidrog till ryktena, men det var troligen en bil som Apple använde för att fotografera hus för Apples motsvarighet till GooglesStreet view. – Apple besökte, enligt The Guardian(länk), i augusti 2015 en militärbas i Kalifornien som används för testning av bilar. Hösten 2016 var det stor personalomsättning i projektet: många blev uppsagda eller sa upp sig, men samtidigt nyanställdes ungefär lika många. Det hade troligen samband med en ny inriktning: inte längre att utveckla en bil, utan ett styrsystem för självkörande bilar. I februari 2019 meddelade Apple att ytterligare 200 anställda i projektet ska sägas upp. – Kommentatorer har påpekat att biltillverkning och försäljning har en helt annan affärsmodell än vad Apple är vant vid, bland annat för att vinstmarginalerna är mycket lägre. – I november 2021 skrev Bloomberg News (bloomberg.com…) att Apple kommer att presentera en förarlös bil 2025. Apple kommenterade inte. Men i december 2022 skrev Bloomberg News (se här) att Apples bil kommer först 2026, och att den blir till stor del självkörande, men inte förarlös;
– tidigare namn på ett hemlighetsfullt projekt från Google / Alphabet för att tillhandahålla bredband från högtflygande drönare, inlett 2014. Namnet ändrades 2016 till Skybender. – Namnet Titan syftade på en drönare från företaget Titan Aerospace, som Google köpte 2014. Men efter att en drönare från Titan Aerospace kraschade 2015 avbröt Google / Alphabet satsningen på den drönaren.
