Kategori: fysik

entropi

oordning – i informations­teori: oförut­sägbarhet i en informations­­mängd. Termen är lånad från termodynamiken, där den står för utjämning av temperaturskillnader. I informationsteori är entropi en förutsättning för överföring av information:

  • – Låg entropi innebär hög förutsägbarhet i informationen: hög förutsägbarhet innebär att man inte får veta så mycket nytt;
  • – Hög entropi innebär låg förutsägbarhet i informationen. Man får veta mycket som är nytt eller oväntat.

– För att förstå entropi kan man reflektera över att ordning ofta ses som något önskvärt, men att information som är mycket välordnad (som alfabetet A, B, C, D…) inte säger oss mycket. Det är avvikelser från det välordnade – oordning – som säger oss något. – En informations­mängd kan vara en serie ettor och nollor, andra tecken, eller vanliga språk­liga yttranden. Om tecken­följden är helt förut­sägbar innehåller den ingen informa­tion, efter­som mot­tagaren inte får veta något nytt. Entropin är därför noll. (Vad som gör teckenföljden förutsägbar är en annan fråga som inte alltid har ett enkelt svar.) Motsatsen, 100 procents entropi, inne­bär att mot­tagaren inte kan förut­säga någon del av in­for­ma­tions­­mängden. (Normalt anger man inte entropi i procent.) – Jäm­för med slumptal i matematisk bemärkelse. – I ett med­delande med 100 procents entropi (oordning) skulle det inte gå att upp­täcka och rätta fel, eftersom det inte skulle finnas någon redundans. Efter att ha läst ett, flera eller många tecken skulle man inte kunna för­ut­säga nästa tecken med högre säkerhet än slumpen. – Van­liga språkliga ytt­randen har låg entropi, det vill säga att det är rätt lätt att gissa vilken nästa bok­stav blir i en text. Och om man inte uppfattar ett enstaka ord i en talad mening kan man ju ofta gissa vilket ord det var. – Komprimering av data är möjlig bara om entropin är lägre än 100 procent.  – På engelska: entropy.

[data] [fysik] [sannolikhet] [ändrad 16 april 2022]

millimetervåg

radiovåg med våglängd som mäts i millimeter, närmare bestämt inom inter­vallet 1—3 millimeter. Det motsvarar frekvensbandet 110—300 gigahertz. (Wi‑fi sänds på våglängder som kan anges i decimeter – under tio gigahertz.) Millimetervåg ger mycket hög överföringskapacitet under gynnsamma omständigheter, men vågorna beter sig nästan som synligt ljus och stoppas av väggar, regn, dimma och andra hinder. Räckvidden på marken är en kilometer under gynnsamma omständigheter, oftast mycket mindre. – Millimeterbandet sammanfaller delvis med frekvensområdet EHF, extremely high frequency. – 2016 sökte Google tillstånd i USA att testa dataöver­för­ing på millimeterbandet, troligen för användning i projektet Loon†. – Se också 5g. – På engelska millimeter wave, förkortat mmwave.

[fysik] [trådlöst] [ändrad 23 januari 2021]

dipp

mycket kortvarigt strömavbrott eller spännings­fall. Varar bråk­delen av en sekund. En dipp kan räcka för att störa körningen av ett pro­gram eller driften av ett it‑system. – Jämför med spik och läs också om glitch.

[elektrisk ström] [ändrad 4 oktober 2018]

spik

mycket kortvarig spänningshöjning. Varar bråkdelen av en sekund. Det kan räcka för att störa eller skada it-system och annan elektronisk utrustning. – Jämför med dipp och läs också om glitch.

[elektrisk ström] [ändrad 4 oktober 2018]

urban miner

”stadsmetallutvinnare” – en som ut­vinner värde­fulla metaller ur elektronik­skrot: urban mining. Även: skrot­samlare, burk­samlare.

[material] [ändrad 15 oktober 2019]

analog

om information: inspelad eller avbildad som en kontinuerlig signal eller bild med steg­lösa för­­änd­ring­ar – alternativet till digital. – Analog information finns bland annat på vinylskivor, kassett­­band, videoband och kemisk film. Man kan säga att analoga upp­tag­ningar görs genom att det som man mäter eller spelar in direkt, eller genom flera led, påverkar mediet som lagrar informationen. Om man till exempel betraktar spåren på en LP‑skiva på nära håll ser man hur ljudspåren motsvarar förändringar i musiken. Djupt och brett spår betyder starkt ljud. Men digital upptagning innebär däremot att man först mäter ljus, ljud eller annat och sedan sparar mätvärdet, vanligtvis som ettor och nollor. Om man i ett mikroskop betraktar en musik‑CD eller en DVD får man ingen bild av vad som finns på disken. Det är bara en lång rad med små gropar som står för ettor och nollor: egenskaper som ljudstyrka och svärta måste därför anges genom kodning. – Exempel på analog kommunikation är traditionell radio, tv, telefon och det gamla NMT‑nätet. – Information i analog form har mellanlägen, medan digital teknik sparar informa­tion­en i form av hela tal med en på förhand bestämd noggrannhet. (Ett berg som mäts digitalt uppges vara antingen exakt 345 eller exakt 346 meter högt, om det mäts i meter, men om samma berg mäts analogt blir det troligen lite över, lite under eller ”ganska precis” 345 meter eller 346 meter.) – Nackdelen med analog information är att den försämras varje gång man kopierar den. Det är främst därför som datorer arbetar med digital teknik. Analoga inspelningar av bild eller musik är i original minst lika bra som digitala inspelningar, för­ut­satt att omständigheterna i övrigt är likvärdiga. Många hävdar dessutom att den digitala tekniken tar bort de finaste nyans­er­na. Men analoga inspelningar försämras, till skillnad från digitala, varje gång man spelar dem, och de kan inte kopieras utan kvalitetsförlust. Digitala inspelningar ger däremot samma resultat i ljud och bild så länge de är läsbara, det vill säga så länge som det går att skilja ettor från nollor. – Ordet: Analog kommer av grekiska ana och logos. Det kan översättas med proportio­nell (mot), överensstämmande (med), likformig. Ordet har använts i vetenskap sedan början av 1800‑talet. Inom it har det använts sedan 1940‑talet som motsats till digital. (Strikt språkligt skulle motsatsen vara katalog, men orden analog och katalog har uppkommit oberoende av varandra.) Inom it stavas det på engelska alltid analog, men i andra sammanhang stavas det analogue på brittisk engelska och analog på amerikansk engelska.

[fysik] [ljud och bild] [språktips] [ändrad 17 maj 2022]