annat ord för internetberoende. Uttrycket, som är skämtsamt, anspelar på attention deficit hyperactivity disorder, ADHD.
[beroende] [ändrad 12 augusti 2019]
Kategori: beroende
Artiklar som i IDG:s ordlista berör beroende av datorspel och internet. Beroende är en underavdelning av kategorin psykologi som i sin tur är en underavdelning av kategorin hälsa.
screen time ⇢
– se skärmtid.
skärmtid
den tid som barn tillbringar vid bildskärm. Det kan vara på persondator, bärbar dator, surfplatta, smart mobil eller spelkonsol. Däremot brukar tv inte räknas. Forskaren Elza Dunkels (länk) avfärdar talet om skärmtid som ”moralpanik” (även: skärmpanik), se intervju i Svenska Dagbladet. – Skärmtid kan också stå för den maximala tid som föräldrarna tillåter att barnen tillbringar vid bildskärmen, och det kan vara en inställning i vissa system (se också parental control). – Uttrycket skärmtid kan givetvis också användas om vuxnas tid vid bildskärmen, men det är ovanligt. – På engelska: screen time. – Läs också om screenome.
[barn] [beroende] [ändrad 9 januari 2023]
hyperlexi
det att man läser för mycket därför att man ständigt tittar på bildskärmar. – Termen hyperlexi användes av den amerikanska skribenten Virginia Heffernan (vphefferman.com) i boken Magic and loss: the internet as art från 2016 (länk). Hon har lånat termen från barnpsykologi, där den används om barn som läser tidigt och mycket. – På engelska: hyperlexia. (Hyper – för mycket, lexi – läsning.)
[psykologi] [ändrad 29 maj 2017]
socialt monster
person som är beroende av att lägga ut bilder och annat på sociala medier. Sociala monster var namnet på en svensk tv‑serie (länk – arkiverad) som sändes hösten 2016. – Det engelska uttrycket social monster har sedan länge använts i flera andra betydelser, till exempel om bedragare.
[beroende] [it-folkgrupper] [socialt] [språktips] [ändrad 7 maj 2020]
nomophobia
rädsla för att bli utan mobiltelefon. – Ordet är en sammandragning av no mobile phone phobia. Det myntades 2011 i en studie som genomfördes på beställning av brittiska postverket.
[beroende] [jargong] [ändrad 13 februari 2018]
IAD ⇢
– förkortning för internet addiction disorder – se internetberoende.
digital detox
digitalavgiftning, digital tork – avvänjning från att ständigt ha mobiltelefon, surfplatta eller dator till hands. Det finns också ett företag som heter Digital Detox, se digitaldetox.com. – Se också Camp Grounded, infomani, internetberoende, to offline och social överbelastning samt digital vegan.
[beroende] [digitalfritt] [företag] [ändrad 18 december 2019]
internet addiction disorder ⇢
– se internetberoende.
internetberoende
(internet addiction disorder, IAD, eller bara internet addiction) – sjukligt användande av internet. Det råder oenighet bland läkare ifall detta ska räknas som en verklig diagnos. – Det har beskrivits som en form av bristande impulskontroll som påminner om spelberoende. I början av 2012 uppgav kinesiska forskare att de hade upptäckt avvikelser i den vita hjärnsubstansen hos ungdomar som hade klassats som internetberoende. Avvikelserna påminde om skadorna vid alkohol- och narkotikamissbruk. – Uttrycket internet addiction disorder användes första gången 1995 i en parodisk artikel (ej längre tillgänglig) av läkaren Ivan Goldberg (1934—2013 – se denna länk). Termen kom snart att användas i allvarligt menade texter. Engelsmannen Mark Griffiths (länk) skrev 1996 den första seriösa vetenskapliga artikeln om internetberoende, se denna länk. – I standardförteckningen över psykiatriska diagnoser, DSM (se Wikipedia), nämns internet addiction disorder i 2013 års upplaga, men bara i appendix. Att det står i appendix betyder att fenomenet uppmärksammas, men att det anses kräva mer forskning. – Ibland används på engelska benämningen problematic internet use, förkortat PIU. – Se också internet addiction test. – Se också social överbelastning.
[beroende] [ändrad 21 augusti 2020]