Kategori: lagringsmedier

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om lagringsmedier. Kategorin lagringsmedier är en underavdelning av kategorin datalagring. Den har i sin tur underavdelningarna band och optiska diskar.

horisontell lagring

det vanliga sättet att skriva data på hårddiskar. De magnetiska laddningarna lagras liggande på hårddisken, alltså med den magnetiska nord- och sydpolen i samma plan som hårddiskens yta. – På engelska: horizontal recording eller horizontal storage. – Jämför med alternativet stående lagring.

[lagringsmedier] [ändrad 10 juli 2020]

hard drive

hårddisk – på engelska skiljer man ibland mellan hard drive (hela enheten) och hard disk (skivan / skivorna inuti). En hårddisk består av flera diskar (skivor) i samma hölje. För operativsystemet och användaren är detta omärkligt – det är som en enda skiva. På den tekniska detaljnivån, när man måste veta exakt var en viss datamängd finns, kan det ha betydelse. Den normala översättningen av hard drive är hårddisk, men vid behov kan man skilja mellan enheten och skivorna.

[lagringsmedier] [språktips] [ändrad 22 april 2020]

fuldisk

billig och enkel hårddisk: i synnerhet sådana hårddiskar när de används i stora lagringssystem. Där kompenserar man risken för att de billiga diskarna kraschar genom att bygga in mycket redundans i systemet. Fuldiskar brukar kommunicera med persondatorer och servrar genom det äldre och billigare, men långsamma ATA‑gränssnittet. Findiskar har det snabbare och dyrare Fibre channel‑gränssnittet. – Sedan runt år 2000 har det skett en övergång från dyra och påkostade minnesservrar från kända tillverkare till enkla och billigare hårddiskar, och till SSD. Därför har uttrycket fuldisk kommit ur bruk.

[datalagring] [ändrad 9 november 2019]

format

upplägg, uppställning:

  1. – bestämt sätt att ordna data som ska läsas och bearbetas av ett datorprogram. Ett format specificerar vilka delar som ska ingå i informationen, vilken ordning delarna ska komma i och hur olika variabler ska anges. – Se också filformat, canonical format och mikroformat;
  2. – formatering – bestämt sätt att förbereda ett lagringsminne (hårddisk, SSD, optisk disk, USB-minne) för datalagring genom att dela in den i sektorer och förse den med index (och samtidigt radera eventuell tidigare information);
  3. – mer allmänt: upplägg – mått, tidplan, struktur och stil för tidningar, radio- och tv-program, underhållning, konferenser och annat;
  4. – traditionell svensk betydelse: yttermått, storlek.

[data] [filformat] [lagringsmedier] [språktips] [ändrad 4 september 2018]

formatering

– anpassning av något till ett visst format:

  1. – det att ett textdokument eller en annan fil förses med den extra information – förutom text eller annat innehåll – som behövs för att det ska kunna skrivas ut, visas på bildskärm eller lagras;
  2. – förberedande av en hårddisk, SSD eller annat lagringsmedium för datalagring genom att den delas upp i sektorer och en innehållsförteckning (space allocation table), som inledningsvis är tom, upprättas. Det sker genom en automatisk process, och görs på olika sätt för olika datortyper. – Formatering av en hårddisk eller annat lagringsmedium innebär att alla gamla data förstörs. Att formatera om hårddisken är i praktiken att radera allt på disken. (I själva verket finns det mesta ändå kvar efter omformateringen, men datorns operativsystem kan inte hitta det eftersom innehållsförteckningen är raderad. Kvarvarande data kan därför skrivas över.)

– På engelska: formatting. Observera att det är två t på engelska, men bara ett t på svenska.

[filformat] [lagringsmedier] [ändrad 15 oktober 2019]

SSD

lagringsminne som enbart består av halvledarminne. Vanligtvis flash­minne. – En SSD ersätter alltså en hårddisk. – SSD:er användes först i stället för hårddisk i bärbar utrustning som smarta mobiler och musik­spelare. Sedan slutet av 00‑talet börjar SSD:er också att ersätta hårddiskar i datorer, först i bärbara datorer, senare också i stationära datorer och servrar. SSD:er är dyrare per gigabyte än vanliga hårddiskar, men de är tåligare, eftersom de saknar rörliga delar, och de är mycket snabbare när det gäller att läsa och skriva data. – Förkortningen SSD står för solid state drive. – Kallas på svenska också för flashdisk eller halvledardisk. – Se också storage class memory.

[datalagring] [förkortningar på S] [ändrad 13 september 2019]