to tamper – att göra otillåtna ändringar: manipulera, mackla, mixtra, fiffla. Tampering – (utförande av) otillåtna ändringar; manipulation; åverkan. – Ordet används i it‑världen oftast om ändringar som ägaren av en apparat, ett program eller en fil med musik eller video gör för att kunna använda funktioner som tillverkaren har spärrat av någon anledning. Ordet kan också användas om skadegörelse. – När det gäller sakernas internet syftar tampering ofta på åverkan – alltså att oskyddade enheter som är åtkomliga för obehöriga skadas eller förstörs. – Jämför med tweak.
[hårdvara] [it-säkerhet] [ändrad 25 april 2022]
– kvarhållande, lagring:
- – se data retention och datalagring;
- – om bildskärmar: image retention – bildefterlysning – den tid det tar innan en bild försvinner helt från bildskärmen efter släckning;
- – om ekonomi, organisationer: kundlojalitet, medlemslojalitet, kvarhållande, retention (med svenskt uttal) – behållande av befintliga kunder / medlemmar (jämför med motsatsen bortfall, på engelska churn).
[bildskärmar] [datalagring] [företag och ekonomi] [övervakning] [ändrad 1 mars 2018]
- – tier 1 network – om internet: den högsta nivån av de sammankopplade nätverk som utgör internet. – Nätverk på nivå 1 kommunicerar direkt med varandra. Det tar inte heller betalt av varandra för trafiken, se avräkningsfri. Varje nätverk på nivå 1 kommunicerar också med ett antal nätverk på nivå 2 (tier 2 network). Ett nätverk på nivå 2 som ska kommunicera med ett annat nätverk, som också är på nivå 2, men som är anslutet till ett annat nätverk på nivå 1, måste skicka meddelandet via nivå 1 för att det ska komma fram. Bara något tiotal nätverk räknas till nivå 1, och det är de stora teleoperatörernas nätverk. Det finns ingen officiell specifikation för vilka nätverk som ska räknas till nivå 1, utan det är en bedömning;
- – tier 1 storage – första nivåns datalagring – datalagring för data som efterfrågas ofta. Det är den datalagring som de flesta kommer i kontakt med dagligen. Första nivåns datalagring görs på hårddiskar eller SSD:er med så korta svarstider som möjligt. Utrustningen blir därför relativt dyr. – Jämför med tier 2 storage och tier 3 storage.
[datalagring] [internet] [ändrad 10 december 2014]
andra nivåns datalagring – datalagring för data som behövs sällan. Sådana data kan lagras på långsammare och billigare medier än första nivån (se tier 1 storage), kanske till och med på bandminnen. – Notera: Definitionen av de olika nivåerna skiljer sig mellan olika leverantörer. Det är bara den första nivån som är likartad hos alla. Det vanliga är tre nivåer, men en del leverantörer skiljer mellan fem nivåer. – Jämför också med tier 3 storage.
[datalagring] [ändrad 10 september 2019]
tredje nivåns datalagring – oftast: lagring av data som kanske aldrig mer kommer att efterfrågas, men som ändå måste sparas. Alltså: arkivering. – Tredje nivåns datalagring kan göras på långsamma medier, till exempel på band eller DVD, som kanske måste hanteras för hand. – Notera: Definitionen av de olika nivåerna skiljer sig mellan olika leverantörer. Det är bara den första nivån som är likartad hos alla. Det vanliga är tre nivåer, men en del leverantörer skiljer mellan fem nivåer. – Jämför med tier 1 storage och tier 2 storage.
[arkivering] [ändrad 29 maj 2019]
organic light emitting diode, OLED – lysdiod (LED) av organiskt material, enkelt uttryckt: av plast (polymer). – En organisk LED görs av plastmaterial som leder ström (vilket de flesta sorters plast inte gör, men det finns undantag), och när strömmen passerar ger dioden ifrån sig ljus. Tillägget organisk har sin kemiska betydelse: det syftar på att plastmaterialets molekyler innehåller kolatomer. En stor fördel med LED av plastmaterial är att de lätt kan formas, och de kan appliceras på många andra material. Man kan i princip sprutmåla dem på ett underlag – Bildskärmar av organiska lysdioder har blivit ett alternativ till vanliga platta LCD‑bildskärmar, eftersom de är tunna, strömsnåla och inte behöver bakgrundsbelysning. I slutet av 00‑talet började det bli vanligt med kommersiella produkter med organiska LED, i synnerhet tv‑apparater. – Andra beteckningar är PLED (polymer led), OLED (organisk LED) och LEP (light emitting polymer). – Se också AMOLED och PMOLED samt diod.
[bildskärmar] [elektronik] [ändrad 12 maj 2020]
en typ av platt bildskärm som är relativt billig. Till skillnad från hur det är i skärmar med aktiv matris saknar de enskilda bildpunkterna transistorer som fungerar som strömbrytare. I stället är bildpunkterna ordnade i ett rutnät (en matris). Varje bildpunkt sitter i korsningen mellan en horisontell och en vertikal elektrod som förser den med ström när det ska aktiveras. Bildskärmar med passiv matris är som regel långsammare än bildskärmar med aktiv matris, men de tillverkas fortfarande för användningsområden som inte kräver snabb grafik. – På engelska: passive matrix.
[bildskärmar] [ändrad 1 april 2020]
allmänt: ökning av vattens eller annan vätskas förmåga att ha kontakt med en yta (vätning) genom att man tillför elektrisk ström. Om vätskan tidigare har varit i droppform brer den, när strömmen tillförs, ut sig över den underliggande ytan. – Elektrovätning har många praktiska tillämpningar. Det är bland annat en av flera tekniker för den typ av bildskärmar som kallas för elektroniskt papper och som används i en del läsplattor. Varje bildpunkt innehåller en blandning av vatten och färgad olja. Vatten och olja går som bekant inte att blanda. Men genom att slå på och av elektrisk ström kan man variera de två vätskornas vätning (minska ytspänningen) och därmed deras aversion mot varandra. I stället för att de ligger i varsin ände av pixeln (minsta möjliga kontaktyta) lägger de sig i två skikt med den färgade oljan överst. Man ser då färgen. Annars ser man mest genomsiktligt vatten och den bakomliggande färgen (vitt). Tekniken möjliggör snabbare bildväxling än med vanliga LCD‑skärmar. – På engelska: electrowetting. – Se electrowetting.org.
[bildskärmar] [ändrad 3 mars 2020]
(LCD) – bildskärm eller teckenfönster av flytande kristaller. Används i bildskärmar och tv‑apparater. – Flytande kristaller består av molekyler som är ordnade i geometriska former, precis som vanliga kristaller, men i flytande form. I en LCD liknar kristallerna mikroskopiska trådar, ungefär som korta spaghettibitar i vätska. Genom att lägga på en svag ström kan man få dem att lägga sig i samma riktning, eller att byta riktning. Beroende på hur de flytande kristallerna är ordnade kan en bildpunkt på en bildskärm släppa igenom ljus eller blockera ljus. Det beror på att bildskärmen också har ett polariserande filter: om de flytande kristallerna är ordnade i samma riktning som filtret släpps ljuset igenom, om de är ordnade så att de korsar filtrets riktning blockerar de ljuset. – Kristallerna behåller sin orientering utan tillförsel av ström, så LCD‑skärmar kan göras strömsnåla (om de inte har bakgrundsbelysning, se nedan). Med hjälp av färgade filter kan bildskärmen också visa färger. – LCD‑skärmar avger inget ljus. Bildskärmar och tv‑apparater har därför alltid bakgrundsbelysning som skickar ljus genom lagret av flytande kristaller. LCD utan bakgrundsbelysning används i miniräknare och annan utrustning och har låg kontrast. – Se också aktiv matris, passiv matris, in‑plane switching (IPS) och twisted nematic (TN).
[bildskärmar] [elektronik] [ändrad 11 juni 2017]
(IPS) – teknik som används i LCD-skärmar för att ge bättre färg och vidare betraktningsvinkel. – Ordet in‑plane syftar på att de flytande kristallerna i LCD‑skärmen ligger i samma plan som skärmens yta. Det ger högre bildkvalitet än den äldre tekniken twisted nematic (TN). En nackdel är att det behövs starkare bakgrundsbelysning, vllket medför att strömförbrukningen ökar något. – IPS finns i flera varianter: S‑IPS, AS‑IPS och IPS‑PRO.
[bildskärmar] [ändrad 11 juni 2017]