Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.
(PUF) – tidigare: svenska bestämmelser som kompletterade Personuppgiftslagen† (PuL). Bestämmelserna utfärdades 1998 av regeringen. Texten finns här. – Personuppgiftsförordningen upphörde att gälla när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018. Den ersatte då PuL.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]
en svensk lag som reglerar användning av personuppgifter vid brottsbekämpning, i brottmål och straff. – Brottsdatalagen är en tillämpning av 2016 års dataskyddsdirektiv från EU – fullständigt namn: EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet. Den svenska texten till EU‑direktivet finns här. Riksdagen antog lagen i juni 2018 – se riksdagens webbsidor.
[lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]
ett utslag i EU-domstolen som säger att en myndighet inte får överlämna uppgifter om en person till en annan myndighet utan den berörda personens tillstånd. Utslaget väntas få konsekvenser för hanteringen av personuppgifter i EU‑länderna. – Domstolens utslag kom i oktober 2015 och gällde den rumänska medborgaren Smaranda Bara. Hon hade gått till domstol därför att rumänska skatteverket utan att fråga henne om lov hade överlämnat uppgifter om henne till den rumänska försäkringskassan, som sedan krävde henne på förfallna sjukförsäkringsavgifter. EU‑domstolens utslag var att överlämnandet av personuppgifter inte var förenligt med EU‑rätten. – Se domstolens utslag.
[eu][personuppgifter] [rättsfall] [6 april 2017]
en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personuppgifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhetliga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgifterna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.
[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]
även: ”publicistisk arvssynd” – om tidningar: det att text som en tidning publicerar på nätet fortfarande kan vara åtalbar efter många år. – Yttrandet preskriberas först sex månader efter att det har tagits bort från nätet. (Detta enligt Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.) När det gäller tryckta tidningar och etermedier är preskriptionstiden sex eller tolv månader. – Detta kolliderar med tidningarnas intresse av att låta artiklar ligga kvar på nätet i princip hur länge som helst. En annan konsekvens är att den ansvariga utgivare som ställs inför rätta för publiceringen kan bli en annan person än den som lät publicera yttrandet. – Ett exempel är när Dagens Nyheters dåvarande ansvariga utgivare Gunilla Herlitz år 2012 blev stämd för förtal med anledning av en artikel som DN hade publicerat 2006: då var en annan person, Jan Wifstrand, ansvarig utgivare. Högsta domstolen fann 2013 att Gunilla Herlitz var ansvarig för publiceringen. Däremot inte att hon i och med det var skyldig till förtal; det avgörandet hänsköts till lägre instans. – HD‑domen finns på denna länk och se också referat i Nytt juridiskt arkiv (NJA). – Se också Ändrade mediegrundlagar.
[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 28 juli 2021]
[dataskydd] [eu] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]