Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om tryckfrihet, alltså om rätten att publicera text och bild i periodiska skrifter, vare sig de är tryckta på papper eller kommer ut i digital form.
den riksdagskommitté som utarbetade det hårt kritiserade förslaget Ändrade mediegrundlagar, som röstades igenom i slutlig form i november 2018 och som trädde i kraft den 1 januari 2019. Ändringarna gällde främst publicering på internet. Kommittén tillsattes av regeringen i juni 2014 (se länk) och la fram sitt förslag (SOU 2016:58) i september 2016.
[lagar] [politik] [tryckfrihet] [yttrandefrihet] [ändrad 11 oktober 2022]
sammanfattande benämning på Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Läs också om grundlagsändringen Ändrade mediegrundlagar.
[lagar] [tryckfrihet] [yttrandefrihet] [15 november 2018]
Anders Rolf Olsson (1953—2012) – en svensk journalist med stort engagemang för yttrandefrihet. – Anders R Olsson blev 1992 som första och enda författare och journalist i Sverige förbjuden att använda dator för att skriva en bok. Förbudet motiverades med att manuskriptet innehöll personnamn och alltså utgjorde ett personregister. – I själva verket hade många författare och journalister då redan skrivit böcker med dator, men Anders R Olsson ville pröva tillämpningen av den dåvarande Datalagen†, som uppenbarligen hade blivit föråldrad. Han ansökte därför hos dåvarande Datainspektionen (numera: Integritetsskyddsmyndigheten) att skriva boken. DI avslog hans ansökan och förbjöd honom uttryckligen att skriva boken med dator. Regeringen upphävde kort därefter Datainspektionens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Datainspektionens tolkning av dåvarande Datalagen var i princip korrekt (om man bortser från Tryckfrihetsförordningen), eftersom Datalagen behandlade alla personuppgifter i datorläsbar form på samma sätt, oavsett var de fanns och vad de skulle användas till. Lagen hade stiftats 1973 när inga privatpersoner hade dator, och när sådant som ordbehandling och diskussionsforum i datornätverk inte existerade i nämnvärd omfattning. Med persondatorernas genombrott på 1980‑talet hade lagen i praktiken blivit omöjlig att tillämpa: tiotusentals svenskar bröt mot Datalagen varje gång de satt vid sin dator och skrev ett personnamn. – Datalagen ersattes 1998 av Personuppgiftslagen†, PuL, som gjorde uttryckliga undantag för behandling av personuppgifter för ändamål som föll under Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och som också skilde mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter. Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s dataskyddsförordning (GDPR). – Mer om Anders R Olsson i Wikipedia. – Anders R Olssons webbsidor finns bevarade på anders‑r‑olsson.se.
– In English: Anders R Olsson (1953—2012) was a Swedish writer and a champion of freedom of speech. He has the distinction of being the only Swedish writer to be, for a short while, prohibited by the Swedish data protection authority (Datainspektionen) from using a computer for writing a book. Olsson had applied for permission to do that, but that was turned down in 1992. The Swedish government later overruled the Data protection authority’s decision, citing Olsson’s right to exercise his constitutional freedom of speech. If Olsson hadn’t applied for permission, the Data protection authority would probably have ignored him. – Olsson’s purpose was to demonstrate that the then current law of data protection, the Swedish Data Act, was obsolete; the law, dating from 1973, prohibited all computer processing of personal data without permission, regardless of purpose. By 1992, of course, tens of thousands of Swedes broke that law daily by typing names into their computers, but the law was still on the books. – In 1998, the new Personal data act (Personuppgiftslagen) superseded the older law, allowing unlicensed processing of personal data for purposes falling under the freedom of expression. The Personal data act was in 2018 in turn superseded by EU’s General data protection act, GDPR. – For more summaries in English, click here.
[personer] [rättsfall] [tryckfrihet] [ändrad 29 juni 2021]
även: ”publicistisk arvssynd” – om tidningar: det att text som en tidning publicerar på nätet fortfarande kan vara åtalbar efter många år. – Yttrandet preskriberas först sex månader efter att det har tagits bort från nätet. (Detta enligt Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.) När det gäller tryckta tidningar och etermedier är preskriptionstiden sex eller tolv månader. – Detta kolliderar med tidningarnas intresse av att låta artiklar ligga kvar på nätet i princip hur länge som helst. En annan konsekvens är att den ansvariga utgivare som ställs inför rätta för publiceringen kan bli en annan person än den som lät publicera yttrandet. – Ett exempel är när Dagens Nyheters dåvarande ansvariga utgivare Gunilla Herlitz år 2012 blev stämd för förtal med anledning av en artikel som DN hade publicerat 2006: då var en annan person, Jan Wifstrand, ansvarig utgivare. Högsta domstolen fann 2013 att Gunilla Herlitz var ansvarig för publiceringen. Däremot inte att hon i och med det var skyldig till förtal; det avgörandet hänsköts till lägre instans. – HD‑domen finns på denna länk och se också referat i Nytt juridiskt arkiv (NJA). – Se också Ändrade mediegrundlagar.
[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 28 juli 2021]
amerikansk forskare som gör anspråk på att ha uppfunnit e‑post 1979. Han stämde 2016 webbtidningen Gawker på 35 miljoner dollar för att ha skadat hans anseende efter att Gawker hade skrivit att Ayyadurai inte hade uppfunnit e‑post. Ayyadurai fick stöd av miljardären Peter Thiel. Det slutade i november 2016 med en uppgörelse där Ayyadurai fick 750 000 dollar i skadestånd. – I januari 2017 stämde Ayyadurai webbtidningen Techdirt på 15 miljoner dollar för en serie artiklar som bestred Ayyadurais anspråk, se här. Parterna gjorde upp i godo utan skadestånd. – Läs också om Ray Tomlinson†.
förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv‑program eller andra konstnärliga verk eller att framföra scenkonstverk utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndigheten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss information (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer förhandsgranskning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier refuserar inskickat material är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot förekommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för konsekvenserna låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde klander. – Läs också om innehållsfiltrering.
[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 30 mars 2023]
EU:s förordning om dataskydd för personuppgifter. – Grundtanken i förordningen är att varje person ska ha bestämmanderätt över sina personuppgifter. Förordningen gäller som lag i EU:s medlemsländer sedan den 25 maj 2018. Då ersatte den i Sverige Personuppgiftslagen† (PuL), och för hela EU har den ersatt Dataskyddsdirektivet†. Att förordningen är gemensam för hela EU motiveras med att företag och andra organisationer inte ska behöva rätta sig efter olika lagar och regler i olika EU‑länder. Förordningen gäller inte privatpersoner och deras digitala adressböcker eller andra data för privat bruk. – De fem grundprinciperna i Dataskyddsförordningen är:
– Viktiga inslag i EU:s dataskyddsförordning är:
– Att det är en förordning i stället för ett direktiv innebär att bestämmelserna gäller som lag i alla EU‑länder (samt Island, Liechtenstein och Norge). Det finns visst utrymme för nationella anpassningar, se Dataskyddslagen. Grundlagen påverkas inte av Dataskyddsförordningen. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen gäller som tidigare. Läs också om ePrivacy-förordningen. – Hela texten på svenska finns på denna länk. – Se också ISO 27701. – IDG:s artiklar om Dataskyddsförordningen: länk.
– På engelska: General data protection regulation, förkortat GDPR.
[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 29 november 2019]
– På engelska: registrar.
[domäner] [företag] [myndigheter] [ändrad 14 oktober 2019]
allmän handling som inte är hemlig. – Allmänna handlingar är som regel offentliga, men i vissa fall kan de hemligstämplas. (Att en handling – ett dokument – är allmänt innebär att det har upprättats på en statlig, regional eller kommunal myndighet eller har tagits emot eller avsänts av en myndighet; att det är offentligt innebär att det dessutom inte finns några lagliga hinder för att lämna ut det.) Matematiskt: Offentliga handlingar är en delmängd av allmänna handlingar. – På engelska: public document. – Se också offentlighetsprincipen.
[juridik] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 29 augusti 2022]
ett slags stämning som det förekommer att (amerikanska) företag lämnar in till domstol för att få reda på vem som står bakom kritiskt material på webben. Tanken är att domstolen ska ålägga internetoperatören som hyser den kritiska webbplatsen att meddela vem som äger den. (Se SLAPP.) – Läs mer på webbplatsen cyberslapp.org (nerlagd, men se EFF:s webbsidor – länk).
[juridik] [meddelarskydd] [ändrad 18 juni 2019]