ISO

Internationella standardiseringsorganisationen, International organization for standardization – ett internationellt organ för industriella och kommersiella standarder. – ISO grundades 1947 och består av nationella standardiseringsorgan i över 160 länder samt representanter för några storföretag. ISO räknar sig inte som ett mellanstatligt samarbete, utan som en oberoende organisation. – Notera att ISO är en pseudoförkortning. Den valdes eftersom det inte gick att hitta en förkortning som passade på flera språk. (Det svenska namnet är troligen valt i efterhand för att passa till ISO.) – Se iso.org. – Med ISO/IEC betecknas standarder som ISO publicerar gemensamt med International electrotechnical commission, IEC (iec.ch).

[iso] [organisationer] [pseudoförkortningar] [14 mars 2022]

konfidentiell databehandling

(confidential computing) – skydd av data även när de behandlas av program. – Vid konfidentiell databehandling ska data vara skyddade mot obehörig åtkomst även när de är inlästa i datorns arbetsminne (data under användning – data in use) under programkörning. Kallas också för encryption in use. – Läs mer om konfidentiell databehandling på Microsofts webbsidor. – Se också branschorganisationen Confidential computing consortium (CCC)confidentialcomputing.io.

[dataskydd] [programkörning] [ändrad 28 februari 2022]

LoRa

en teknik för trådlös dataöverföring med låg strömförbrukning i långdistansnätverk. – LoRa anses kunna bli betydelsefullt i 5g. LoRa finns dels som LoRa PHY, en tillämpning i det fysiska lagret av nätverket, dels som LoRaWAN, som hanterar de högre lagren (se också WAN). Signalerna kodas med en tillämpning av chirp spread spectrum (CSS). – LoRa är en patenterad teknik som först presenterades 2015. Det utvecklades av franska Cykleo (cykleo.fr) och köptes senare av amerikanska Semtech (semtech.com). Semtech har grundat organisationen LoRa Alliance (lora‑alliance.org).

[förkortningar på L] [mobilt] [trådlöst] [26 oktober 2021]

stiftelse

(foundation) – en inrättning som förvaltar pengar för att avkastningen ska delas ut till bestämda, vanligtvis allmännyttiga, ändamål. – Det grundläggande med stiftelser är att de så att säga ”äger sig själva”: de förvaltas enligt regler som fastställdes när stiftelsen grundades, och som bara får ändras i sällsynta fall. En stiftelse har inga ägare, delägare eller medlemmar – däremot en styrelse eller en förvaltare, som till exempel kan vara en bank – och får inte vara vinstdrivande. Stiftelser bildas genom att en eller flera personer eller ett företag avsätter pengar och anger stiftelsens ändamål genom en så kallad stiftelseurkund. Därefter är stiftaren inte längre ägare till stiftelsen och dess tillgångar. Stiftelsens arbete leds av en förvaltare. Tillsyn över stiftelser sköts av länsstyrelserna i sju län. – Se stiftelselagen från 1994. – Motsvarande institution, på engelska foundation, finns i många länder i något olika former. Ibland används ordet stiftelse / foundation om organisationer som juridiskt sett inte kan räknas som stiftelser. Amerikanska non‑profit organizations och not‑for‑profit organizations kallar sig ibland för foundations, vilket de inte nödvändigtvis är.

[stiftelser] [4 juni 2020]