– se ”Veronika Larsson”.
Kategori: källkritik
Larsson, Veronika
en påhittad svensk kvinna som 2007—2013 skrev ett stort antal inlägg på engelska i sociala medier. – ”Veronica Larsson” fick stor uppmärksamhet för ett inlägg i den brittiska tidningen The Guardians kommentarsforum den 30 juli 2013 där ”hon” påstod att hon hade hotats med våldtäkt, stympning och mord av manliga motspelare i spel på nätet (se The Guardians webbsidor). Sammanlagt skrev ”hon” bland annat under åtta månader 3 600 inlägg på The Guardians kommentarsforum. Ofta använde ”hon” signaturen ”TheIneffableSwede”. – Enligt egna uppgifter hade ”Veronika Larsson” en imponerande meritförteckning med studier på Berkeley och London school of economics, och ”hon” talade fem språk. Konstigt nog verkade ”hon” inte vara bra på svenska. – Journalisten Jack Werner (kwasbeb.se), känd från Viralgranskaren†, började undersöka och fann att ingen av ”Veronika Larssons” referenser stämde. Bilderna på ”henne” var stulna från en Facebook‑sida som tillhörde en kvinna i Kalifornien. – 2013 kom Jack Werner fram till att ”Veronika Larsson” troligen var en skolbibliotekarie, ”Steven”, i Kalifornien. – Läs mer i denna (arkiverad) och denna (arkiverad) artikel i Metro, i denna artikel i InternetWorld samt i Jack Werners bok Ja skiter i om det är sant det är förjävligt ändå (länk) från 2018.
[bluff och båg] [fiktiva personer] [källkritik] [ändrad 8 februari 2023]
NetzDG
Netzwerkdurchsetzungsgesetz – tysk lag mot näthat och falska nyheter. – Lagen, som antogs av Förbundsdagen i juni 2017, ålägger sociala medier att ta bort uppenbart olagliga inlägg inom 24 timmar. Om de inte gör det kan de dömas att betala höga straffavgifter. I mer tveksamma fall har de sju dagar på sig att pröva om inlägget är olagligt och att sedan, om så befinns vara fallet, ta bort det. – Lagen har mött skarp kritik för att den leder till självcensur – sociala medier kommer hellre att ta bort tveksamma inlägg än att riskera höga böter – och bland annat Facebook anser att lagen strider mot den tyska grundlagen. NetzDG gäller för sociala medier, men inte för tidningar och tidskrifter. – Netzwerkdurchsetzungsgesetz kan översättas med ”nätverksverkställighetslag”. Lagens fullständiga namn är Gesetz zur Verbesserung der Rechtsdurchsetzung in sozialen Netzwerken. Den är också känd som Facebook-Gesetz, Facebooklagen. – Lagtexten finns på denna länk.
[desinformation] [förkortningar på N] [lagar] [näthat] [18 april 2018]
Fakebox
ett program som med 95 procents träffsäkerhet uppges kunna känna igen falska nyheter. Det använder maskininlärning, och utvecklades i början av 2018 av amerikanen Aaron Edell (länk). – Se machinebox.io….
[källkritik] [maskininlärning] [ändrad 15 september 2018]
High level expert group on fake news and online disinformation
(HLEG) – en expertgrupp som tillsattes i januari 2018 av Europeiska kommissionen med uppgiften att föreslå hur man ska motarbeta falska nyheter och desinformation på internet. I gruppen ingick SVT:s vd Hanna Stjärne. Gruppen lade fram sin rapport i mars 2018, se denna länk, och upplöstes därefter.
[avslutat] [desinformation] [ändrad 11 augusti 2022]
Faktiskt.se
en nerlagd svensk webbsajt för faktagranskning av nyheter. Sajten öppnades i april 2018 och lades ner vid årsskiftet 2018–2019. – Faktiskt.se var ett samarbete mellan bland andra Sveriges Television (svt.se), Sveriges Radio Ekot (sverigesradio.se), Svenska Dagbladet (svd.se), Dagens Nyheter (dn.se) och KIT (kitsverige.se). (Mittmedia planerade att gå med, men ändrade sig, se blogg.mittmedia.se.) Faktiskt.se hade inte en gemensam redaktion, utan de deltagande redaktionerna faktagranskade var för sig under var sitt ansvarigt utgivarskap. – Sajten faktiskt.se är alltså nerlagd, men se faktiskt.svd.se och jämför med norska Faktisk. – Faktiskt.se ska inte förväxlas med en annan svenskspråkig sajt med samma namn och snarlik grafisk utformning, fast under domänen eu – se artikel i Hela Hälsingland.
[källkritik] [massmedier] [nerlagt] [ändrad 5 februari 2019]
Bad news
ett datorspel som går ut på att sprida falska nyheter i en virtuell värld: syftet är att ”vaccinera” spelarna mot falska nyheter. (Se prebunking.) – Spelet har utvecklats av forskare på universitetet i Cambridge i England (se universitetets webbsidor) i samarbete med den nederländska organisationen DROG (länk). Det presenterades i februari 2018. – Bad news spelas i webbläsare, se getbadnews.com.
[källkritik] [spel] [ändrad 19 mars 2022]
moralpanik
kraftig och oresonlig reaktion i en grupp mot ett påstått hot mot samhället och dess normer. – Moralpanik kan gälla kriminalitet, sexuella beteenden, klädsel och frisyrer eller nöjen och underhållning som utmålas som skadliga. Utbrott av moralpanik har drabbat allt från jazzmusik till satellit-tv och datorspel. Typiskt för moralpanik är att:
- – de som sprider moralpanik behöver inte ha personlig erfarenhet av det som det gäller;
- – den som begär faktaunderlag eller bedriver källkritik fördöms som medskyldig;
- – alla försök att nyansera påståendena räknas som medlöperi;
- – moralpaniken trappas upp genom att panikspridarna försöker överträffa varandra.
– På engelska: moral panic.
[skvaller och rykten] [ändrad 7 mars 2023]
Bluffakuten
en svensk tjänst som avslöjar bluffar på internet. – Bluffakuten varnar för virusvarningar, påstådda tävlingar med fina priser, länkar som sprider skadeprogram och annat. Bluffakuten grundades 2013 som webbplats och drivs av Conny Andersson tillsammans med Anders Sjögren. Den belönades 2017 med priset Det gyllene förstoringsglaset (se denna länk) (arkiverad). –Numera finns Bluffakuten på Facebook – se facebook.com/bluffakuten.
[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 22 februari 2023]
face swap ⇢
– eller face swapping – se ansiktsbyte.