varning för datavirus, oftast falsk eller föråldrad. – Virusvarningar som sprids från person till person med e‑post eller på sociala medier (virus hoaxes, virusbluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Framför allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens trovärdighet kan lätt kontrolleras genom att man matar in det påstådda virusets namn i en sökmotor. Man bör komma ihåg att datavirus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virusvarningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webbsidor (Kaspersky [länk], McAfee, Broadcom [tidigare Symantec]) och på säkerhetsorganisationers webbsidor (se Cert‑SE) samt i fackpressen. – Det bör tilläggas att klassiska datavirus (i termens strikta betydelse) inte är så vanliga längre. De har ersatts av andra typer av skadeprogram som trojanska hästar, som är svårare att upptäcka och oskadliggöra.
[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 2 april 2022]