principen att molnsystem ska vara öppna, det vill säga att ett program som har utvecklats för att köras i ett moln också ska kunna köras på andra moln. (Ett moln är ett system av servrar, tillgängligt för behöriga användare genom internet.) – Se Open cloud manifesto.
Kategori: öppet
Open compute project
OCP – organisation som utvecklar teknik med öppna specifikationer för stora datacenter. Programmen som driver datacentret och servrarna skrivs i öppen källkod, och specifikationerna för all utrustning som används – chassin, rack, strömförsörjning – ska ha öppna specifikationer. Det vill säga att vem som helst ska kunna utveckla program och tillverka utrustning som passar. – Initiativet till Open Compute Project togs 2011 av Facebook. – Se opencompute.org.
[it-system] [öppen källkod] [ändrad 22 februari 2018]
Freedom of information act
(FOIA) – en amerikansk lag som närmast motsvarar den svenska offentlighetsprincipen. Lagen ger medborgarna rätt att begära att myndighetsdokument lämnas ut, och att få omprövning av beslut att hemligstämpla dokument.
[lagar] [öppen information] [ändrad 21 september 2020]
offentlighetsprincipen
allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndigheter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grundlagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas förtecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grundregeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att överklaga. – I lagtexten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljudinspelningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som allmänna handlingar räknas:
- – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
- – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndigheten;
- – dokument som har överlämnats från en myndighet till en annan;
- – det är innehållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänstemans hemadress. Om innehållet berör myndighetens verksamhet är brevet ändå allmän handling;
- – dokument som är expedierade på myndigheten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är undertecknade och justerade. (Halvfärdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
- – foton, kartor, filmer, ljudinspelningar, datafiler, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.
– Som allmänna handlingar räknas inte:
- – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
- – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.
– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offentlighetsprincipen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grundlagsfäst som i Sverige). – Se också öppna data.
[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]