öppna system

operativsystem och program som bygger på allmänt kända, icke slutna standarder, och som därför för­väntas fungera ihop, oav­sett vem som har ut­vecklat dem. – Öppna system har inter­operabilitet och portabilitet samt följer öppna standarder i hög ut­sträckning. Oftast, men inte alltid, menar man Unix och Unix­kompatibla system, se Posix. – Idén om öppna system växte fram på 1980‑talet som re­aktion mot den tidens slutna stor­dator- och mini­­dator­­system. Tanken bakom öppna system var att man ska veta på för­hand att all mjuk­­vara skriven för öppna system fungerar ihop direkt, även om den kommer från olika före­tag. Det ska räcka med att ut­­veck­larna har tillämpat öppna standarder. – Uttrycket används numera sällan, mest därför att principen har blivit närmast självklar. – Öppna system för­ut­­sätter inte öppen käll­kod, utan det viktiga är att systemet fungerar ihop med andra pro­gram och system på ett känt och för­­ut­­säg­­bart sätt. – I mer all­män be­tydelse är ett öppet system ett system som är öppet för alla att an­vända och bygga tillämp­ningar för, för­­ut­­satt att de följer systemets spe­ci­fi­ka­tion­er. – Jäm­­­för med öppen käll­kod och fri mjuk­­vara.

[mjukvara] [öppet]

öppna data

(open data) – data som är tillgängliga för alla. – Enligt den strikta principiella synen på öppna data får inga in­skränk­ningar som avgifter, patent eller upp­hovs­rätt finnas. Som data räknas här all slags information: text, statistik, dokument, bilder, ljud. Uttrycket öppna data an­vänds främst om data som finns hos myndig­heter (se också offentlighetsprincipen och PSI-lagen), men det kan också an­vändas om data som finns hos andra organisationer. Be­greppet öppna data har bland annat specificerats av Open knowledge foundation, se okfn.org, svenska opengov.se och Open data institute.

[öppen information] [ändrad 14 maj 2018]

OpenStack

öppet operativ­system för it i molnet. – Open­­Stack kan hantera programkörning, nätverk och data­lagring, vilket användaren styr från en styr­panel. Program och tjänster som är skrivna för OpenStack är flytt­bara mellan alla tjänste­­leveran­törer som använder OpenStack. Bakom OpenStack står stiftelsen Open­Stack Foundation (openstack.org), som har privatpersoner, organisa­tioner och företag som medlemmar. – Se openstack.org.

[molnet] [öppet] [ändrad 19 mars 2018]

öppet moln

principen att molnet ska vara öppet, det vill säga att ett program som har utvecklats för att köras i ett moln också ska kunna köras på andra moln. (Ett moln är ett system av servrar, tillgängligt genom internet.) – Se Open cloud manifesto.

[molnet] [öppet] [ändrad 11 januari 2019]

Open compute project

OCP – organisation som utvecklar teknik med öppna specifikationer för stora datacenter. Programmen som driver datacentret och servrarna skrivs i öppen källkod, och specifikationerna för all utrustning som används – chassin, rack, strömförsörjning – ska ha öppna specifikationer. Det vill säga att vem som helst ska kunna utveckla program och tillverka utrustning som passar. – Initiativet till Open Compute Project togs 2011 av Facebook. – Se opencompute.org.

[it-system] [öppen källkod] [ändrad 22 februari 2018]

offentlighetsprincipen

allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndig­­heter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grund­lagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas för­tecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grund­­regeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att över­­klaga. – I lag­­texten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljud­­inspel­ningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som all­männa handlingar räknas:

  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndig­heten;
  • – dokument som har över­lämnats från en myndig­het till en annan;
  • – det är inne­hållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänste­mans hem­adress. Om inne­hållet berör myndighetens verk­sam­het är brevet ändå allmän handling;
  • – dokument som är expedierade på myndig­heten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är under­tecknade och justerade. (Halv­färdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
  • – foton, kartor, filmer, ljud­inspel­ningar, data­filer, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.

– Som allmänna handlingar räknas inte:

  • – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
  • – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.

– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offent­­lig­hets­principen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grund­­lags­fäst som i Sverige). – Se också öppna data.

[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]