obfuskering

(obfuscation) – avsiktlig tillkrångling. – I it‑säker­het används ordet om:

  1. – avsiktlig tillkrångling av meddelanden i syfte att göra dem svårare för obe­höriga att tolka dem. Kryptering räknas inte som obfuskering, utan ordet används om andra sätt att för­villa människor och maskiner;
  2. – överföring av meddelanden på sätt som gör det extra svårt för utomstående att upp­­snappa dem, att få tag på alla delar av ett med­delande och att lokalisera och identi­fiera användare och mottagare;
  3. – i programutveckling: avsiktlig tillkrångling av koden till ett program. När man kompilerar pro­gram­met använder man en obfuskator (på engel­s­ka obfuscator) som producerar en fullt an­vänd­bar, men tilltrasslad binär­kod. Syftet är att göra det svårt för andra att de­kompilera käll­koden, alltså att hindra dem från att rekonstruera den;
  4. – att utveckla program som kan användas och ger korrekt resultat, men som är kompilerade så att det är omöjligt att räkna ut hur de fungerar. – Se black box obfuscator.

– Läs också om deobfuskering och fördunkling. – Ordet: Av latinets ob-i riktning mot, i syfte att, och fuscare – att för­dunkla.

[it-säkerhet] [programmering] [ändrad 26 maj 2017]

Dagens ord: 2019-05-15