datorprogram som fattar beslut i kommunal förvaltning utan mänsklig medverkan. Det är en typ av robotiserad processautomatisering (RPA) – Se också bot. – Enligt gällande lag (februari 2020) får kommunbottar inte användas: alla kommunala beslut måste fattas av behöriga tjänstemän. (Däremot får RPA användas i statlig förvaltning.) Sveriges kommuner och regioner (SKR) skrev 2019 till regeringen och bad att kommunbottar skulle tillåtas och regeringen har tillsatt en utredning. – Invändningarna mot kommunbottar är uppenbara: beslut fattas mekaniskt utan dialog med de berörda och kanske utan att någon ansvarig person vet vad som har beslutats. Mot detta invänder kommunerna att kommunbottar bara används för rutinmässiga beslut som inte kräver några bedömningar och avvägningar.
[mjukvarurobotar] [politik] [9 februari 2020]
- – ett experiment i manipulering av Spotify. Forskare vid Umeå universitet under ledning av professor Pelle Snickars (pellesnickars.se) (krånglar ibland) registrerade 2015 först in flera hundra robotkonton på Spotify. Forskarna spelade sedan in två ”låtar” under artistnamnet ”Fru Kost”, nämligen ”Kaffe” och ”Avplock”. ”Kaffe” är ljudet av en doktorand som dricker kaffe. Programmet SpotiBot lät sedan de olika robotkontona ”lyssna” på låtarna, samt på ABBA:s ”Dancing queen”, över 6 400 gånger. Resultatet blev att ”Fru Kost” fick ungefär 61 kronor i royalties. – Syftet med experimentet var att visa att det går att fuska med Spotifys royaltymodell, och att det är svårt att skilja mellan mänskliga användare och robotkonton. – Experimentet finansierades av Vetenskapsrådet (vr.se) med ett bidrag på 8,8 miljoner kronor. Spotify protesterade och bad Vetenskapsrådet att dra in bidraget, men fick inget gehör för det. – Se också fejklyssning och fejkartist. – Mer i denna forskningsrapport;
- – Spotibot är också namnet på en webbtjänst som, genom att jämföra många användares favoritlåtar, ger förslag till användare om låtar som de troligen tycker om. – Se spotibot.com.
[forskningsprojekt] [mjukvarurobotar] [musik] [ändrad 3 mars 2020]
en tjänst som bedömer ifall ett konto på Twitter sköts av en människa eller av en bot (ett automatiskt datorprogram). Den är resultatet av ett forskningsprojekt som påbörjades 2011 av amerikanska forskare (se denna artikel). Botometer hette först BotOrNot, men bytte namn efter att namnet hade blivit kapat. – Se botometer.osome.iu.edu. – Läs också om Botcheck.me.
[mjukvarurobotar] [sociala medier] [ändrad 20 november 2019]
ett program (en bot) som hittar fel i programkod och kan rätta dem. – Repairnator har utvecklats av forskare på KTH och har testats på programkod från GitHub. För att bedömningen av rättelserna inte skulle påverkas av vetskapen om att de hade gjorts av en bot angav forskarna på KTH en påhittad person, ”Luc Escape”, som upphovsperson till rättelserna. Repairnator blev känd i oktober 2018. – Se denna artikel av projektledaren Martin Monperrus (monperrus.net).
[fel] [fiktiva personer] [mjukvarurobotar] [programmering] [ändrad 20 november 2018]
på sociala medier: ett konto som sköts av ett datorprogram, men som ger intryck av att tillhöra en människa. Programmet kallas för robot eller bara bot. Robotkonton används för att sprida desinformation och för att kartlägga andra, mänskliga användare – se socialbot. – På engelska: bot account.
[desinformation] [mjukvarurobotar] [sociala medier] [10 september 2018]
(pornbot eller porn bot) – mjukvarurobot som sprider pornografi i sociala medier. Syftet är att locka besökare till porrsajter. – Porrbotar (se bot) förses med konton som verkar tillhöra riktiga personer, oftast unga kvinnor. De försöker sedan bli ”vän” med andra användare i det sociala mediet, och lockar med pornografiska bilder. Porrbotar kan också skriva automatiska inlägg i diskussionsforum och kommentarer till bloggar och inkludera, eller länka till, pornografiska bilder. En del porrbotar är också dialogrobotar som kan föra skriftliga samtal med mänskliga användare. – Se också socialbot.
[bot] [mjukvarurobotar] [oönskade program] [19 januari 2018]
(troligen nerlagd) – en internettjänst som besvarar mejl från misstänkta bedragare med mångordiga men oanvändbara svar. – Re:scam är ett sätt att bekämpa så kallat nätfiske (phishing). Den som har fått ett mejl som verkar vara nätfiske (mejl som till exempel frågar efter kontouppgifter, eller erbjuder sexuella kontakter) kan vidarebefordra det till Re:scam, som då inleder en dialog med nätfiskaren från en tillfällig e‑postadress. Svaren skrivs av en dialogrobot och är utformade för att verka vara skrivna av människor, men de ger aldrig den information som bedragaren frågar efter. Målet är att hålla bedragaren sysselsatt med brevväxlingen så länge som möjligt. – Re:scam drivs av den nyazeeländska organisationen Netsafe (netsafe.org.nz), och finns på rescam.org (nere). – Se också scam och scam baiting. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co.
[dialogrobotar] [it-säkerhet] [spam] [ändrad 22 december 2022]
program som kan skriva tidningsartiklar. – Textrobotar används främst för notiser om sport och väder, där det viktiga är att få med ett antal sakuppgifter. Man matar in de sakuppgifter som behövs (som matchresultat, ställning i halvtid, målgörare…) och sedan bakar textroboten in uppgifterna i en berättande text. Variationer i formuleringarna är förprogrammerade. Man talar också om robotjournalistik. – Textrobotar (som är ett slags bottar) används på flera svenska tidningar (november 2017). Kommentarer och analys skrivs fortfarande av människor. – På engelska: artificial writer, robot journalist.
[mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 9 februari 2020]