Kategori: mjukvarurobotar

Artiklar i IDG:s ordlista om program som kan utföra långa serier av komplexa instruktioner utan mänsklig tillsyn. Den fattar egna beslut. Mjukvarurobotar kan ge intryck av att det är en människa som agerar. De kallas för robotar eftersom programmeringen ställer samma krav som programmeringen av en autonom hårdvarurobot (förutom givetvis förmågan att direkt interagera med den fysiska omvärlden). Kategorin mjukvarurobotar är en underavdelning av robotar.

fejklyssning

fusk med lyssnarsiffror på sajter för strömmande musik (som Spotify) med användning av mjukvarurobotar (bottar). – Bottarna går in som besökare på sajten (se robotkonto) och begär sedan uppspelning av vissa låtar. Om detta görs i stor skala ger det kraftigt missvisande lyssnarsiffror för dessa låtar och dessutom ekonomisk ersättning. 2018 uppgavs det att artisten Beyoncé hade fått 320 miljoner fejklyssningar. – Läs också om SpotiBot. – Ordet fejklyssning kan inte översättas direkt till engelska: fake listening betyder att man (en människa) låtsas lyssna, men inte hör på. I stället talar man till exempel om fake streams. – Läs också om fejkartister.

[bluff och båg] [mjukvarurobotar] [musik] [3 mars 2020]

kommunbott

datorprogram som fattar beslut i kommunal förvaltning utan mänsklig medverkan. Det är en typ av robotiserad processautomatisering (RPA) – Se också bot. – Enligt gällande lag (februari 2020) får kommunbottar inte användas: alla kommunala beslut måste fattas av behöriga tjänstemän. (Däremot får RPA användas i statlig förvaltning.) Sveriges kommuner och regioner (SKR) skrev 2019 till regeringen och bad att kommunbottar skulle tillåtas och regeringen har tillsatt en utredning. – Invändningarna mot kommunbottar är uppenbara: beslut fattas mekaniskt utan dialog med de berörda och kanske utan att någon ansvarig person vet vad som har beslutats. Mot detta invänder kommunerna att kommunbottar bara används för rutinmässiga beslut som inte kräver några bedömningar och avvägningar.

[mjukvarurobotar] [politik] [9 februari 2020]

SpotiBot

  1. – ett experiment i manipulering av Spotify. Forskare vid Umeå universitet under ledning av professor Pelle Snickars (pellesnickars.se) (krånglar ibland) registrerade 2015 först in flera hundra robotkonton på Spotify. Forskarna spelade sedan in två ”låtar” under artistnamnet ”Fru Kost”, nämligen ”Kaffe” och ”Avplock”. ”Kaffe” är ljudet av en doktorand som dricker kaffe. Programmet SpotiBot lät sedan de olika robotkontona ”lyssna” på låtarna, samt på ABBA:s ”Dancing queen”, över 6 400 gånger. Resultatet blev att ”Fru Kost” fick ungefär 61 kronor i royalties. – Syftet med experimentet var att visa att det går att fuska med Spotifys royaltymodell, och att det är svårt att skilja mellan mänskliga användare och robotkonton. – Experimentet finansierades av Vetenskapsrådet (vr.se) med ett bidrag på 8,8 miljoner kronor. Spotify protesterade och bad Vetenskapsrådet att dra in bidraget, men fick inget gehör för det. – Se också fejklyssning och fejkartist. – Mer i denna forskningsrapport;
  2. – Spotibot är också namnet på en webbtjänst som, genom att jämföra många användares favoritlåtar, ger förslag till användare om låtar som de troligen tycker om. – Se spotibot.com.

[forskningsprojekt] [mjukvarurobotar] [musik] [ändrad 3 mars 2020]

Repairnator

ett program (en bot) som hittar fel i programkod och kan rätta dem. – Repairnator har utvecklats av forskare på KTH och har testats på programkod från GitHub. För att bedömningen av rättelserna inte skulle påverkas av vetskapen om att de hade gjorts av en bot angav forskarna på KTH en påhittad person, ”Luc Escape”, som upphovsperson till rättelserna. Repairnator blev känd i oktober 2018. – Se denna artikel av projektledaren Martin Monperrus (monperrus.net).

[fel] [fiktiva personer] [mjukvarurobotar] [programmering] [ändrad 20 november 2018]

porrbot

(pornbot eller porn bot) – mjukvarurobot som sprider pornografi i sociala medier. Syftet är att locka besökare till porrsajter. – Porrbotar (se bot) förses med konton som verkar tillhöra riktiga personer, oftast unga kvinnor. De försöker sedan bli ”vän” med andra användare i det sociala mediet, och lockar med pornografiska bilder. Porrbotar kan också skriva automatiska inlägg i diskussionsforum och kommentarer till bloggar och inkludera, eller länka till, pornografiska bilder. En del porrbotar är också dialogrobotar som kan föra skriftliga samtal med mänskliga användare. – Se också socialbot.

[bot] [mjukvarurobotar] [oönskade program] [19 januari 2018]

robotiserad processautomatisering

(robotic process automation, RPA) – automatisering av rutinartade administrativa arbetsuppgifter med användning av mjukvarurobotar. Robotarna, som i det här fallet alltså är datorprogram (bottar), lär sig att interagera med tillämpningar och data i rutinartade arbetsuppgifter på samma sätt som mänskliga användare. Man instruerar alltså robotarna på användargränssnittets nivå. Fördelen med detta sätt att automatisera är att det inte kräver programmering på låg nivå i administrativa system. Med verktyg för RPA kan vilken person som helst med de förkunskaper som behövs om den aktuella arbetsuppgiften programmera en mjukvarurobot. Kallas ofta för bara automatisering. – IDG:s artiklar om RPA: länk.

[affärssystem] [mjukvarurobotar] [ändrad 16 mars 2021]