MVS

Multiple virtual storage – ett av flera namn på operativsystemet till IBM:s stordatorer under årens lopp. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då före­gångaren OS/360 lanserades. Namnet MVS användes från 1974 till 1995, då MVS bytte namn till OS/390†. År 2000 bytte det namn till z/OS. Namnbytena sammanföll givetvis med förändringar, kopplade till utvecklingen av hårdvaran, som numera kallas för stordatorservrar (mainframe servers).

[förkortningar på M] [namnbyte] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 19 januari 2023]

stordator

(mainframe computer, oftast bara mainframe) – den äldsta kommersiella dator­­typen, u­t­veck­lad under 1950‑talet av företag som IBM. – Stordatorn var den klassiska datortypen på 1960‑talet: höga plåt­­skåp som stod i luftkonditionerade rum och hade bandminnen. En stor­dator kunde ha hundratals anslutna användare som arbetade vid dumma terminaler. Men dagens stordatorer är betyd­ligt mindre än de klassiska plåtskåpen. – Stordatorer är konstruerade för att ut­föra relativt enkla beräkningar, till exempel ekonomi, på stora datamängder, till skillnad från så kallade superdatorer som utför komplexa vetenskapliga och tekniska beräkningar. Man kan säga att det viktiga för en stordator är att kunna hantera stora mängder data snabbt, medan en superdator bearbetar mindre mängder data på ett sätt som kräver snabba processorer och mycket minne. – Stordatorerna fick under 1960-talet konkurrens av minidatorer, på 1980‑talet av persondatorer i nät­verk och på 1990‑talet av kraft­fulla servrar. Men stordatorer till­­verkas och säljs fortfarande. 2008 lanserade IBM stordatorserien Z10, 2015 släppte IBM stordatorn Z13. – Stor­­datorer anses ha hög tillförlitlighet och låg kostnad per transaktion. Numera används stordatorer som kraft­­fulla servrar i nätverk av persondatorer eller i molnet. – I praktiken blev det på 00‑talet så att en server kallas för stordator om den kan köra IBM:s operativsystem för stordatorer, numera z/OS. Men stordatorer brukar också kunna köra andra operativsystem, som Linux. De kan också köra flera operativsystem samtidigt som virtuella maskiner.

[stordatorer] [ändrad 15 mars 2023]

IBM 3270

ett kommunikationsgränssnitt för stordatorer, utvecklat av IBM på 1970‑talet. Det är alltså ett standardiserat sätt att överföra data från en dum terminal till en stordator. Det lever fortfarande kvar som arv i vissa system. De använder inte längre dumma terminaler av 1970‑talstyp, utan program (emulatorer) som översätter till och från 3270. 3270 kallas också för grönskärm, på engelska green screen, efter terminalernas bildskärmar som var monokroma med grön text på svart bakgrund. – 3270 var också namnet på en serie terminaler från IBM. – Läs mer på IBM:s webbsidor.

[stordatorer] [ändrad 9 juli 2017]

z/OS

IBM:s operativsystem för stordatorer, lanserat i mars 2000. Det är avsett för produktserien IBM Zsom marknadsförs som stordatorservrar. – z/OS är en vidare­utveckling av stor­dator­operativ­systemet OS/390†, som i sin tur byggde på MVS. Det är ett 64‑bitars operativ­system med programmeringsgränssnitt för Unix – det är inte Unix, men det kan bete sig som Unix. (IBM tillhandahåller även andra operativsystem för IBM Z.) – Se IBM:s webbsidor.

[operativsystem] [stordatorer] [ändrad 25 september 2018]

terminal

  1. – förr: bild­skärm och tangent­bord som an­sluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, efter­som den inte fungerar självständigt. Sådana ter­mi­naler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också dator­baserad terminal och konsol;
  2. – numera ofta: fönster för text­baserat användargräns­snitt i ett modernt operativ­system;
  3. – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna term­i­no­logi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
  4. – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett text­baserat användargräns­snitt. – Se Apples webbsidor. – Mot­svar­ande i användargränssnittet Xfce;
  5. – anslutningspunkt i elektronisk krets.

– Mer generellt betyder terminal änd­punkt. I medi­cinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – änd­punkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje änd­punkt i en kom­mu­ni­ka­tions­kedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den all­männa betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om end­point.

[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]

konsol

  1. spelkonsol (game console) – dator som har byggts speciellt för dator­spel. Till exempel Nintendo, Playstation och Xbox;
  2. administratörsgränssnitt, administratörs­terminal. – I äldre stordator– och minidator-system var det systemadministra­törens terminal som kallades för konsol. Det hette så för att datorsystemets komponenter monterades på konsoler i hyll­system. Benämningen konsol knöts då till systemadministratören, och blev senare beteckning på den terminal som systemadministratören råkade ha loggat in från. Även fristående Unix‑datorer har ibland kallats för konsoler, eftersom deras användare är sin egen systemadministratör. – Numera är ”console” ett administratörsgränssnitt: ett eller flera fönster med grafiskt användargräns­snitt som systemadministratören gör inställningar i och övervakar driften från. – Språkligt: Observera stavningen: en konsol, den konsolen, flera konsoler. – På engelska: console.

[it-system] [minidatorer] [spel] [stordatorer] [ändrad 4 juni 2019]