en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades: hon hävdar att hon blev avskedad, Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI(blackinai2020.vercel.app). – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google.
(1925–2018) – amerikansk it-pionjär och företagsledare, känd för att ha utvecklat den första datorn för ordbehandling. – Efter att ha arbetat med utveckling av stora system i datorföretag på 1950‑talet och 1960‑talet och fått flera patent konstruerade Berezin 1968 Data secretary, ett datorsystem för ordbehandling. Hon marknadsförde det som ett sätt att höja sekreterarjobbets prestige – från maskinskriverska till datoroperatör – och annonserade bland annat 1971 i första numret av den feministiska tidskriften Ms.(msmagazine.com). Rubriken var ”Death of the dead-end secretary”. (Annonsen finns på BBC:s webbsidor, en bit ner på denna sida.) 1969 startade hon företaget Redactron som hon 1976 sålde till Burroughs (numera Unisys). 1980 blev hon chef för innovationskapitalföretaget Greenhouse. Hon fick flera utmärkelser och hedersdoktorat.
(1933) – tysk-engelsk it-pionjär och företagsledare, även känd som Steve Shirley. – Stephanie Shirley arbetade på 1950‑talet med att bygga datorer och att skriva program. 1959 startade hon företaget Freelance Programmers med avsikten att ge så många kvinnor som möjligt chansen att arbeta med it. Vid en tidpunkt hade företaget 300 anställda, varav 297 var kvinnor. Företaget programmerade bland annat den ”svarta lådan” för överljudsplanet Concorde. Shirley slutade som vd 1987 och sålde 1991 sina aktier i företaget till personalen. – Företaget hade 1974 bytt namn till F International, 1988 till F.I. Group. 2001 bytte företaget namn till Xansa och 2007 köptes det av Steria, numera Sopra Steria (soprasteria.com). – Stephanie Shirley var dotter till en judisk far och föddes som Vera Buchthal i Nazityskland, men räddades till Storbritannien 1939. 1951 bytte hon namn till Stephanie Brook och tog 1959 sin mans efternamn, Shirley. Hon började också kalla sig för ”Steve Shirley” för att få det lättare i den mansdominerade it-världen. Hon har fått många utmärkelser och kan titulera sig ”dame Shirley”. – Mer i Wikipedia.
(1951) – amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. Det är ett protokoll som förhindrar att meddelanden på internet går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända beroende på nätets decentraliserade uppbyggnad. – Se uppspännande träd. – Hon har också på 00-talet utvecklat den teknik som till stor del har ersatt spanning tree protocol, nämligen TRILL. – Många anser att internets expansion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ”internets moder”, vilket hon inte gillar. – Radia Perlmans forskarkarriär började på MIT, där hon bland annat utvecklade programspråk för barn. 1980 anställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spanning tree protocol, senare på EMC, från 2010 på Intel och sedan 2014 på Dell. Hon har skrivit böckerna Interconnections (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många utmärkelser. Hon blev år 2000 hedersdoktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länk), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame(länk).
(1949—1998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. Hon utvecklade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första datorspelen för flera samtidiga spelare. – Daniella Bunten Berry belönades 1998 med Computer game developers associations (numera International…, länk) utmärkelse Lifetime achievement award, och valdes 2007 postumt in i Academy of interactive arts & sciencesHall of fame(länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genomgick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lungcancer.
amerikansk formgivare (1954). – Susan Kare ritade ikonerna och typsnitten till den första Macintoshen, fortsatte med ikonerna till NeXT† och anställdes sedan på Microsoft, där hon formgav ikonerna till Windows, version 3. Susan Kare har formgett många av de ikoner som alla datoranvändare känner igen. Hon anställdes 2015 som designledare på Pinterest. – Susan Kares webbplats är kare.com.
(Electronic integrator and computer) – en dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly† och J Presper Eckert†. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens†Mark I†, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses†Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus† var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice(länk).
(AWC) – en amerikansk organisation för kvinnor som är yrkesverksamma inom it. Grundad 1978. AWC delar ut utmärkelsen Ada Lovelace Award. – Se awc‑hq.org.