amerikansk datavetare, känd för att hon 1959 tog initiativ till utvecklingen av Cobol. – Mary K Hawes, som då arbetade på Burroughs (numera del av Unisys), ansåg att det behövdes ett programspråk som var anpassat för administrativa och ekonomiska tillämpningar, och som var så likt vanlig engelska som möjligt. Hon tog därför kontakt med Grace Hopper, som föreslog att de skulle begära finansiering av amerikanska staten för att utveckla ett sådant språk. Det beviljades, och en kommitté vid namn Codasyl (Short range committee of the conference on data systems languages) tillsattes. Cobol utvecklades sedan baserat på Grace Hoppers programspråk Flowmatic. Codasyl levde vidare och utvecklade andra system och standarder, men tynade bort med tiden. – Vi har inte hittat några biografiska uppgifter om Mary K Hawes.
en amerikansk AI-expert som blev avskedad från Google i februari 2021. – Google motiverade det med ”flera brott mot vår uppförandekod” och med att Mitchell skulle ha smusslat ut konfidentiella dokument; Margaret Mitchell anser att hon fick sparken för att hon undersökte bakgrunden till avskedandet av Timnit Gebru i december 2020. – Margaret Mitchells arbetsområde på Google var bland annat algoritmisk snedvridning. Hon hade anställts för att leda Googles etikteam tillsammans med Timnit Gebru. – Margaret Mitchells webbsida finns på m-mitchell.com. – (Margaret Mitchell har samma namn som författaren till romanen Borta med vinden.) – Läs också om Satrajit Chatterjee.
en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades; hon hävdar att hon blev avskedad. Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI(blackinai2020.vercel.app). I december 2021 blev Timnit Gebru chef för forskningsinstitutet Distributed artificial intelligence research, DAIR(dair-institute.org). (Det finns ett annat forskningsinstitut med samma namn – se anraja.commons….) – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google. – Läs också om Margaret Mitchell och Satrajit Chatterjee.
(1925–2018) – amerikansk it-pionjär och företagsledare, känd för att ha utvecklat den första datorn för ordbehandling. – Efter att ha arbetat med utveckling av stora system i datorföretag på 1950‑talet och 1960‑talet och fått flera patent konstruerade Berezin 1968Data secretary, ett datorsystem för ordbehandling. Hon marknadsförde det som ett sätt att höja sekreterarjobbets prestige – från maskinskriverska till datoroperatör – och annonserade bland annat 1971 i första numret av den feministiska tidskriften Ms.(msmagazine.com). Rubriken var ”Death of the dead-end secretary”. (Annonsen finns på BBC:s webbsidor, en bit ner på denna sida.) 1969 startade hon företaget Redactron som hon 1976 sålde till Burroughs (numera Unisys). 1980 blev hon chef för innovationskapitalföretaget Greenhouse. Hon fick flera utmärkelser och hedersdoktorat.
(1933) – tysk-engelsk it-pionjär och företagsledare, även känd som Steve Shirley. – Stephanie Shirley arbetade på 1950‑talet med att bygga datorer och att skriva program. 1959 startade hon företaget Freelance Programmers med avsikten att ge så många kvinnor som möjligt chansen att arbeta med it. Vid en tidpunkt hade företaget 300 anställda, varav 297 var kvinnor. Företaget programmerade bland annat den ”svarta lådan” för överljudsplanet Concorde. Shirley slutade som vd 1987 och sålde 1991 sina aktier i företaget till personalen. – Företaget hade 1974 bytt namn till F International, 1988 till F.I. Group. 2001 bytte företaget namn till Xansa och 2007 köptes det av Steria, numera Sopra Steria (soprasteria.com). – Stephanie Shirley var dotter till en judisk far och föddes som Vera Buchthal i Nazityskland, men räddades till Storbritannien 1939. 1951 bytte hon namn till Stephanie Brook och tog 1959 sin mans efternamn, Shirley. Hon började också kalla sig för ”Steve Shirley” för att få det lättare i den mansdominerade it-världen. Hon har fått många utmärkelser och kan titulera sig ”dame Shirley”. – Mer i Wikipedia.
en organisation för utbildning av kvinnor i tillämpning av blockkedjan. Den bildades 2017 i Kanada och har avdelningar i andra länder. – Se cryptochicks.ca.
(1951) – amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. – Spanning tree protocol är ett protokoll som förhindrar att meddelanden på internet går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända beroende på nätets decentraliserade uppbyggnad. – Se uppspännande träd. – Hon har också på 00-talet utvecklat den teknik som till stor del har ersatt spanning tree protocol, nämligen TRILL. – Många anser att internets expansion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ”internets moder”, vilket hon inte gillar. – Radia Perlmans forskarkarriär började på MIT, där hon bland annat utvecklade programspråk för barn. 1980 anställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spanning tree protocol, senare på EMC, från 2010 på Intel och sedan 2014 på Dell. Hon har skrivit böckerna Interconnections (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många utmärkelser. Hon blev år 2000 hedersdoktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länk), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame(länk).
(1949—1998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. – Daniella Bunten Berry utvecklade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första datorspelen för flera samtidiga spelare i nätverk. – Daniella Bunten Berry belönades 1998 med Computer game developers associations (numera International…, länk) utmärkelse Lifetime achievement award, och valdes 2007 postumt in i Academy of interactive arts & sciencesHall of fame(länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genomgick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lungcancer.
(