(1933) – tysk-engelsk it-pionjär och företagsledare, även känd som Steve Shirley. – Stephanie Shirley arbetade på 1950‑talet med att bygga datorer och att skriva program. 1959 startade hon företaget Freelance Programmers med avsikten att ge så många kvinnor som möjligt chansen att arbeta med it. Vid en tidpunkt hade företaget 300 anställda, varav 297 var kvinnor. Företaget programmerade bland annat den ”svarta lådan” för överljudsplanet Concorde. Shirley slutade som vd 1987 och sålde 1991 sina aktier i företaget till personalen. – Företaget hade 1974 bytt namn till F International, 1988 till F.I. Group. 2001 bytte företaget namn till Xansa och 2007 köptes det av Steria, numera Sopra Steria (soprasteria.com). – Stephanie Shirley var dotter till en judisk far och föddes som Vera Buchthal i Nazityskland, men räddades till Storbritannien 1939. 1951 bytte hon namn till Stephanie Brook och tog 1959 sin mans efternamn, Shirley. Hon började också kalla sig för ”Steve Shirley” för att få det lättare i den mansdominerade it-världen. Hon har fått många utmärkelser och kan titulera sig ”dame Shirley”. – Mer i Wikipedia.
(1951) – amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. Det är ett protokoll som förhindrar att meddelanden på internet går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända beroende på nätets decentraliserade uppbyggnad. – Se uppspännande träd. – Hon har också på 00-talet utvecklat den teknik som till stor del har ersatt spanning tree protocol, nämligen TRILL. – Många anser att internets expansion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ”internets moder”, vilket hon inte gillar. – Radia Perlmans forskarkarriär började på MIT, där hon bland annat utvecklade programspråk för barn. 1980 anställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spanning tree protocol, senare på EMC, från 2010 på Intel och sedan 2014 på Dell. Hon har skrivit böckerna Interconnections (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många utmärkelser. Hon blev år 2000 hedersdoktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länk), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame(länk).
(1949—1998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. Hon utvecklade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första datorspelen för flera samtidiga spelare. – Daniella Bunten Berry belönades 1998 med Computer game developers associations (numera International…, länk) utmärkelse Lifetime achievement award, och valdes 2007 postumt in i Academy of interactive arts & sciencesHall of fame(länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genomgick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lungcancer.
amerikansk formgivare (1954). – Susan Kare ritade ikonerna och typsnitten till den första Macintoshen, fortsatte med ikonerna till NeXT† och anställdes sedan på Microsoft, där hon formgav ikonerna till Windows, version 3. Susan Kare har formgett många av de ikoner som alla datoranvändare känner igen. Hon anställdes 2015 som designledare på Pinterest. – Susan Kares webbplats är kare.com.
(Electronic integrator and computer) – en dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly† och J Presper Eckert†. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens†Mark I†, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses†Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus† var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice(länk).
(AWC) – en amerikansk organisation för kvinnor som är yrkesverksamma inom it. Grundad 1978. AWC delar ut utmärkelsen Ada Lovelace Award. – Se awc‑hq.org.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: Nasa.
(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för programutvecklingen för Apolloprojektets datorsystem för månlandaren. (Det var Apolloprojektet som genomförde månlandningarna 1969—1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första månlandaren kunde fullfölja landningen på månen, trots att datorsystemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har senare skrivit att ”begreppen som hon och hennes medarbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Programkoden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Technologies (se htius.com) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Innan hon började arbeta för Nasa programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz† använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbetssättet ”Development before the fact”(länk) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Hon har bland annat mottagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se pressmeddelande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom(länk). – Läs också artikel i Wired(länk). – Margaret Hamilton finns som Legofigur, se denna länk.
