Shirley, Stephanie

(1933) – tysk-engelsk it-pionjär och företagsledare, även känd som Steve Shirley. Hon arbetade på 1950‑talet med att bygga datorer och att skriva program. 1959 startade hon företaget Freelance Programmers med avsikten att ge så många kvinnor som möjligt chansen att arbeta med it. Vid en tidpunkt hade företaget 300 anställda, varav 297 var kvinnor. Företaget programmerade bland annat den ”svarta lådan” för överljudsplanet Concorde. Shirley slutade som vd 1987 och sålde 1991 sina aktier i företaget till personalen. – Företaget hade 1974 bytt namn till F International, 1988 till F.I. Group. 2001 bytte företaget namn till Xansa och 2007 köptes det av Steria, numera Sopra Steria (soprasteria.com). – Stephanie Shirley var dotter till en judisk far och föddes som Vera Buchthal i Nazityskland, men räddades till Storbritannien 1939. 1951 bytte hon namn till Stephanie Brook och tog 1959 sin mans efternamn, Shirley. Hon började också kalla sig för ”Steve Shirley” för att få det lättare i den mansdominerade it-världen. Hon har fått många utmärkelser och kan titulera sig ”dame Shirley”. – Mer i Wikipedia.

[personer] [16 oktober 2018]

Perlman, Radia

Radia Perlmans porträtt
Radia Perlman. Foto: Joel Åsblom

(1951) –– amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. Det är ett proto­koll som för­hindrar att med­de­landen på inter­net går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända be­ro­ende på nätets de­centra­li­se­rade upp­bygg­nad. –– Se upp­spän­nande träd. –– Många anser att inter­nets ex­pan­sion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ””inter­nets moder””, vilket hon inte gillar. –– Radia Perl­mans forskar­karriär började på MIT, där hon bland annat ut­veck­lade pro­gram­språk för barn. 1980 an­ställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spann­ing tree protocol, senare på EMC och sedan 2010 på Intel (press­med­delande). –Hon har skrivit böckerna Inter­connec­tions (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många ut­märkel­ser. Hon blev år 2000 heders­doktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länk), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame (länk).

[internet] [personer] [radia perlman] [ändrad 19 juni 2017]

Berry, Daniella Bunten

(1949——1998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. Hon ut­veck­lade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första dator­spelen för flera sam­tidiga spelare. – Daniella Bunten Berry belöna­des 1998 med Computer game developers asso­ci­ations (numera International…, länk) ut­märkelse Life­time achieve­ment award, och valdes 2007 postumt in i Academy of inter­active arts & sciences Hall of fame (länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genom­gick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lung­cancer.

[personer] [spel] [ändrad 22 maj 2018]

Kare, Susan

Susan Kare.

amerikansk formgivare (1954). –– Susan Kare ritade ikonerna och typ­snitten till den första Macintoshen, fortsatte med ikonerna till Next och an­ställdes sedan på Micro­soft, där hon form­gav ikonerna till Windows, version 3. Susan Kare har formgett många av de ikoner som alla dator­användare känner igen. Hon anställdes 2015 som designledare på Pinterest. –– Susan Kares webb­plats är kare.com.

[grafiskt användargränssnitt] [susan kare] [ändrad 30 mars 2017]

Eniac

(Electronic integrator and computer) – dator konstruerad 1943——1946 av John Mauchly och J Presper Eckert. – Eniac räknas, i konkurrens med Howard Aikens Mark I, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade Eniac inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att Eniac, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice (länk).

[datorer] [it-historia] [programmering] [ändrad 9 mars 2018]

Hamilton, Margaret

Margaret Hamilton stående vid en trave handskriven programkod. Traven är lika hög som hon själv.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: Nasa.

(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för program­utveck­lingen för Apollo­projektets dator­system för månlandaren. (Det var Apollo­projektet som genom­förde månlandning­arna 1969——1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första mån­landaren kunde full­följa land­ning­en på månen, trots att dator­systemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har senare skrivit att ””be­greppen som hon och hennes med­arbetare skapade har blivit byggstenarna för modern ’programvaruutveckling”.’”– Pro­gram­koden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Tech­nologies (se htius.com). – Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också ut­vecklat arbets­­sättet ”Develop­ment before the fact” (länk). – Hon har bland annat mot­tagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se press­med­delande med motivering: länk.  2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom (länk). – Läs också artikel i Wired (länk).

[it-historia] [margaret hamilton] [personer] [programmering] [ändrad 19 mars 2018]