LaTeX

Logo för LaTex.ett program för kodning av texter med komplicerade inslag, till exempel matematiska formler eller citat i andra skriftsystem. – LaTeX är ingen ordbehandlare av modell wysiwyg, utan kan beskrivas som ett märkspråk. Själva texten (det som läsaren ska se) visas för skribenten blandad med instruktioner (rubriker, styckeindelning och annat) i ett enda typsnitt. (Det påminner om att läsa källkoden till en webbsida.) För att texten ska visas eller tryckas i den slutliga form som skribenten har tänkt sig krävs att den först överförs till ett program som TeX. – LaTeX har funnits sedan 1984 och utvecklades av amerikanen Leslie Lamport (1941, se Wikipedia). Det används fortfarande flitigt av forskare. – Se latex‑project.org. – (Latex är en form av gummi i tunn och elastisk form.)

[ordbehandling] [typografi] [10 augusti 2022]

SISU

Swedish institute for systems development – ett avvecklat forskningsinstitut för systemutveckling, grundat 1984, avvecklat år 2000. SISU grundades med stöd av staten och ett antal företag. Det fanns i Kista och hade som mest 130 anställda. Nerläggningen berodde på minskat ekonomiskt stöd. Många anställda gick vidare till det närbelägna SICS.

[forskningsinstitut] [förkortningar på S] [nerlagt] [16 oktober 2019]

Tetris

De sju möjliga sätten att arrangera fyra små kvadrater så att de håller ihop. Det är blocken som används i Tetris.
De sju möjliga tetrominoerna.

ett datorspel som går ut på att placera fallande figurer så tätt som möjligt. Figurerna består av olika kombinationer av fyra små rutor (så kallade tetrominoer) och de faller från spelfältets överkant. Spelaren kan flytta figurerna till höger eller vänster och rotera dem. När figurerna når spelfältets botten eller stöter mot andra figurer stannar de. Om spelaren lyckas få figurerna att falla så att det uppstår en horisontell rad utan luckor raderas den raden. Raderade rader ger poäng. Spelet har inget slutmål, utan spelaren håller på tills spelfältet är fullt av rader som inte har raderats: då är spelet slut eftersom det inte finns plats för fler figurer. Det gäller att ha så hög poäng som möjligt när spelet är över. – Tetris utvecklades 1984 av den ryska ingenjören Aleksej Leonidovitj Pazjitnov (se Wikipedia), som då arbetade för Sovjetunionens vetenskapsakademi. Ett mål lär ha varit att utveckla ett datorspel som inte innehöll våld. Spelet spreds snabbt till andra länder och blev ett av de mest populära datorspelen. – Namnet Tetris är en kombination av grekiska tetra – fyra och tennis. – Läs också om Tetris challenge.

[spel] [ändrad 15 februari 2021]

socialt bevis

(social proof) – det att om man ser någon annan göra något blir man mer benägen att göra samma sak. Termen kommer från den amerikanska psykologen Robert Cialdini (1945, se robertcialdinibf.com) och hans bok Influence från 1984. Hans teorier har fått stor betydelse för marknadsföring. Senare undersökningar tyder dessutom på att andra personers betygsättning och recensioner har större inverkan än deras handlingar. Med andra ord: ”X kunder gav denna produkt 5 poäng av 5 möjliga” lockar fler köpare än ”X kunder köpte denna produkt” (se denna artikel från 2015).

[marknadsföring] [psykologi] [25 april 2019]

TACACS

Terminal access controller access-control system – ett gammalt protokoll för autentisering och kontroll av behörighet vid inloggning i nätverk. (Se AAA.) Mer exakt är det en familj av protokoll. TACACS i dess ursprungliga form utvecklades 1984 för Unix‑system och används inte längre. (Mer i Wikipedia.) En uppföljare, TAKACS+, används däremot fortfarande (2018) jämsides med liknande protokoll som Radius och dess efterföljare Diameter. – Läs mer på tacacs.net (som handlar om TACACS+).

[förkortningar på T] [inloggning] [nätverk] [åtkomst] [19 november 2018]

begränsningsteori

(theory of constraints, TOC) – principen att varje hanterbart system har, och måste ha, begränsningar (constraints). Utan begränsningar skulle systemet bli ohanterligt. Det finns alltid minst en begränsning. Utmaningen är att identifiera den centrala begränsningen och att anpassa de andra, mindre viktiga, begränsningarna till den. – Begränsningsteorin formulerades av Elyahu M Goldratt (1947–2011) i boken The Goal (1984; Målet, 1993). Den har tillämp­ning inom företagsledning.

[företag och ekonomi] [projektarbete] [ändrad 4 april 2017]

PostScript

det första framgångsrika sidbeskrivningsspråket, lanserat av Adobe. – PostScript  lanserades 1984 och används fortfarande i många sammanhang. PostScript beskriver bildelementen med matematiska formler. En cirkel beskrivs till exempel som en mittpunkt med en bestämd position och en radie. När cirkeln ska ritas upp görs det, med ledning av de instruktionerna, så exakt som skrivarens, tryckpressens eller bildskärmens upplösning tillåter. Det gör att bilder kan förstoras och förminskas utan att förvrängas. (Tidigare grafiska program beskrev bilderna som bildpunkter i ett rutmönster vilket gjorde det svårt att ändra storleken på en bild eller del av en bild med bibehållen kvalitet – se blockighet.) – PostScript var, tillsammans med laserskrivare och programmet Pagemaker† för Macintosh, en av förutsättningarna för att desktop publishing skulle slå igenom på 1980‑talet. Det är fortfarande i allmänt bruk, men den senaste versionen är från 1997. Adobe marknadsför främst teknikerna Adobe PDF och Adobe PDF Print Engine; PDF är baserat på PostScript. – Se Adobes webbsidor.

[programspråk] [skrivare] [ändrad 13 februari 2022]

klipp-och-klistra

(cut-and-paste) – ta bort (”klippa ut”) en del av innehållet i en fil, eller hela innehållet, för att sedan flytta det till en annan del av filen eller till en annan fil (”klistra in det”). – Görs med tangentkombinationen ctrl‑x för klipp och ctrl‑v för klistra in (motsvarande på Macintosh). – Beteckningen klipp‑och‑klistra och tangentbordskommandona kom 1984 med den första Macintoshen, och är sedan dess en självklar funktion i alla operativsystem med grafiska användargränssnitt. – Funktionen bygger på att operativsystemet har en klippbok där urklippen kan sparas. Man kan klippa i ett program och klistra in i ett annat program, förutsatt att det andra programmet kan läsa kodningen i det första. – Man kan också kopiera (ctrl‑c) i stället för att klippa ut.

[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 17 december 2019]

Cult of the dead cow

Kohuvud ritat med tecken från tangentbord. Ögonen är två X.
Död ko i bbs-utförande.

(CDC) – en amerikansk hackar‑grupp som verkar för frihet på nätet. – Cult of the dead cow bildades 1984, och dess storhetstid var på 1990-talet. Gruppen kan ses som föregångare till Anonymous, men CDC:s medlemmar är inte anonyma. – Cult of the dead cow var först några löst sammanhållna BBS:er i USA och Kanada. Centrum var, och är fortfarande, Lubbock i Texas. Sedan 1980‑talet har gruppen gett ut en elektronisk tidning med samma namn: länk, numera sporadisk (kräver inloggning). – En av medlemmarna, Jesse Dryden (”Drunkfux”) ordnade 1990 den första hackar‑konferensen som var öppen för utomstående, Hohocon†. CDC uppfann också stavningen 31337 för elite, se leet. CDC gör anspråk på att ha myntat ordet hacktivism och har, eller hade, undergruppen Hacktivismo (se Wikipedia), som tycks vara nerlagd. Insatsgruppen Ninja strike force, NSF (länk) bildades 1996, och har stora likheter med Anonymous. – CDC har (liksom Anonymous) drivit kampanjer på nätet mot Scientologikyrkan och mot Googles anpasslighet gentemot censuren i Kina. Gruppen ligger också bakom skadeprogram som Back Orifice och programmet NBName som genom­för distribuerade överbelastningsattacker samt program för hemlig kommunikation. (Se hela listan i Wikipedia.) Gruppen gör också anspråk på att ha ha smittat USA:s förre president Ronald Reagan med alzheimers. – Organisatoriskt lyder Cult of the dead cow under moderorganisationen CDC Communications tillsammans med Hacktivismo och Ninja strike force. Verksamheten tycks ha tynat av, och några av de ursprungliga ledande medlemmarna har gått vidare till jobb i stat och storföretag. – Se cultdeadcow.com. – I mars 2019 blev det känt att den sedermera avhoppade demokratiska presidentkandidaten Beto O’Rourke var med i Cult of the dead cow på 1980‑talet. – 2019 kom Joseph Menns (länk) bok Cult of the dead cow: how the original hacking supergroup might just save the world (länk).

[aktivister] [hackare] [ändrad 8 augusti 2021]